Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
90<br />
Humanistiska fakulteten i Göteborg<br />
dessutom tycks ha blivit väl omhändertagna. I Göteborgs universitets historia,<br />
vol. II, påpekar författarna att <strong>forskn</strong>ingen vid idéhistoria och vetenskapsteori,<br />
alldeles som en längre tid i musikvetenskap, varit strängt samhällskritisk<br />
och resonerande. De projekt som presenteras för idéhistoria<br />
i de senaste rapporterna visar att dessa kritiska tendenser fortfarande hålles<br />
vid liv. Antalet disputationer håller sig också på en relativt hög nivå<br />
både i det ämnet och i vetenskapsteori, som har en klart internationell<br />
profil. Samtidigt har begreppet ”kunskapssamhälle” kommit att bli ett viktigt<br />
<strong>forskn</strong>ingsområde. Oroande är dock att lärarstaben i vetenskapsteori<br />
de senaste åren decimerats. Självklart blir det svårt att upprätthålla en hög<br />
vetenskaplig standard i ett ämne som blivit så reducerat, vilket kan leda till<br />
större ensidighet i <strong>forskn</strong>ingen. En lösning kan vara sammanläggning med<br />
ett näraliggande ämne.<br />
Inom institutionen för filosofi ryms tre ämnen, var<strong>av</strong> logik är det minsta<br />
men därmed inte alls präglat <strong>av</strong> någon <strong>forskn</strong>ingsmässig passivitet. Teoretisk<br />
filosofi har tagit upp språkteoretiska frågor men också <strong>av</strong>ancerade<br />
problem från medicinska och psykologiska ämnesområden. Samhällsfrågor,<br />
också från medicin, präglar också <strong>forskn</strong>ingsprofilen för praktisk filosofi.<br />
Spännande projekt om feministisk etik, konflikt<strong>forskn</strong>ing, idrottsfilosofi<br />
har vidgat de praktiska filosofernas intresseområde, även om traditionell<br />
filosofi historia <strong>av</strong> publikationslistorna att döma är ett försummat ämne.<br />
De två stora ämnena historia och litteraturvetenskap uppvisar bägge en<br />
stor produktion <strong>av</strong> examina och <strong>av</strong> <strong>forskn</strong>ing. De kan dessutom bygga på<br />
värdefulla <strong>forskn</strong>ingstraditioner från tidigare decennier. Antalet disputationer<br />
för treårsperioden 1997–1999 är vidare förhållandevis högt, även<br />
om antalet passiva doktorander i bägge fallen är stort. Historia är ett ämne<br />
som kvantitativt gör goda resultat och som bör ha resurser att utvecklas väl,<br />
men som ännu inte orkat hämta sig från interna slitningar. Det borde också<br />
vara glädjande för både historia och litteraturvetenskap att medeltidsstudier<br />
gör framsteg och tagits upp bland fakultetens profilområden. Inte<br />
bara detta <strong>forskn</strong>ingsområde utan även femton- och sextonhundratalsstudier<br />
borde utgöra en arena där de två ämnena kunde stödja varandra.<br />
Barockstudierna inom litteraturvetenskap har nämligen väckt betydande<br />
uppmärk samhet, också i nordiska sammanhang, och där skulle också<br />
historie ämnet kunna få draghjälp för egna projekt inom perioden. Däremot<br />
ser historieämnet ut att ha vissa problem att finna sin egen vetenskapliga<br />
profil när det gäller modernare perioder, trots att ämnet traditionellt<br />
haft betydande intressen på det fältet, ett förhållande som institutionen för<br />
övrigt själv framhåller och som man i sitt eget <strong>forskn</strong>ingsprogram anger<br />
sin vilja att arbeta med. Samarbetet med ekonomisk historia borde kunna<br />
intensifieras. Det är också beklagligt att den sydamerikanska inriktning
Change language