Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Humanistiska fakulteten i Göteborg<br />
Arkeologi<br />
Ett på många sätt modernt ämne är arkeologi. Forskningen spänner över<br />
vida fält, från stenålder till medeltid. De insända åtta publikationerna vittnar<br />
om såväl höjd som bredd. Påfallande är den teoretiska nyfikenheten<br />
och viljan till historisk och vetenskapssociologisk självreflexion, exempelvis<br />
märkbar i en liten, fin volym om Arkeologiska liv (1995), med biografiska<br />
skisser över manliga och kvinnliga arkeologer. En volym med titeln Arkeologiska<br />
horisonter (1998) vittnar om Göteborgsforskarnas mångsidighet,<br />
inte bara teoretiskt; här samsas analyser <strong>av</strong> vitt skilda geografiska områden<br />
och perioder, här finns en förmåga till kontextualisering och till infallsrika<br />
tolkningar <strong>av</strong> eget och andras material. Allt detta antyder ett utbrett metaarkeologiskt<br />
intresse vid institutionen, ett intryck som bekräftas <strong>av</strong> en <strong>av</strong><br />
de insända <strong>av</strong>handlingarna, Genuskonstruktioner i nordisk vikingatid: Förr<br />
och nu (1998). Det är en uppslagsrik studie som med hjälp <strong>av</strong> genusteoretiska<br />
analysredskap kastar ljus över konstruktionen <strong>av</strong> vikingatiden och<br />
dess, framförallt, kvinnliga stereotyper under 1800- och 1900-talen.<br />
Att Göteborgsarkeologerna behärskar mer traditionell <strong>forskn</strong>ing och<br />
materialanalys visas det också goda exempel på, till exempel i volymen<br />
Västsvenska stenåldersstudier (1991), för övrigt ett <strong>av</strong> flera belägg för att<br />
man har en hög profil också på den egna regionens förhistoria. Kraftprovet<br />
är emellertid Europe before History, utgivet <strong>av</strong> Cambridge University<br />
Press (1998) i dess serie New Studies in Archaeology. Detta är en rik syntes<br />
<strong>av</strong> senare tiders <strong>forskn</strong>ing, men innehåller också egna och originella tolkningar<br />
<strong>av</strong> bronsålderns ”världssystem”.<br />
Institutionen har ett livligt internationellt samarbete, många gästföreläsare<br />
<strong>av</strong> hög klass, och man syns även i redaktionskommittéer, tidskriftsredaktioner,<br />
encyklopedier och i antologier utgivna på ansedda internationella<br />
förlag. Den starka internationella profilen i <strong>forskn</strong>ingen – fältarbeten<br />
genomförs i åtskilliga länder i Europa och även i Asien och Latinamerika –<br />
och i institutionens kontaktnät kommer inte fram lika tydligt i den bibliometriska<br />
undersökningen. Den internationellt synliga volymen är blygsam<br />
och ännu beskedligare är genomslaget i form <strong>av</strong> citeringar och synlighet<br />
i tidskrifter med hög impactfaktor, vilket onekligen är något förvånande<br />
och knappast bara en frukt <strong>av</strong> att publiceringen <strong>av</strong> institutionens forskare<br />
fortfarande i hög grad sker på svenska, en stor andel är ju också på engelska.<br />
Man bör också notera institutionens goda förmåga att svara på samhälleliga<br />
behov, till exempel från kulturmiljövården, museerna och folkbildningen.<br />
Antalet disputationer är förhållandevis högt även om antalet gick något<br />
tillbaka 1999. Men som i de flesta ämnen måste man också konstatera att<br />
det är en ganska liten examination i förhållande till det kolossala antalet<br />
57
Change language