Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
120<br />
Slutsatser och rekommendationer<br />
I strategidokumentet ”Planering för år 2000–2002” (Humanistiska<br />
fakultetsnämnden, 1998-12-17) noterar vi en aktiv vilja att utveckla datalingvistlinjen.<br />
Flera språkämnen har i samband med vår utvärdering yttrat<br />
ett intresse för att utveckla gemensamma språkteknologiska resurser och<br />
rent<strong>av</strong> projekt. Det pågår ett gott samarbete mellan flera språkinstitutioner<br />
inom korpuslingvistik.<br />
Mot bakgrunden <strong>av</strong> detta föreslår vi följande åtgärder för utveckling <strong>av</strong><br />
området ”Språk och teknologi”.<br />
Ett första steg är att fakulteten skyndsamt tillsätter en intern grupp<br />
med representanter för de relevanta institutionerna (inklusive övriga språk)<br />
samt Chalmers för att utröna hur högt målen skall ställas. Bakgrunden här<br />
är, att ingen datalingvistisk (språkteknologisk) institution i Sverige ännu<br />
formulerat ett tillräckligt offensivt utvecklingskoncept, vilket i bästa fall<br />
kunde syfta till att ta den nationella ledningen. Göteborgs utgångspunkter<br />
är mycket goda p.g.a. den solida empiriska basen vid Språkbanken, tillgången<br />
på talteknologisk expertis vid CTH samt relevant (data)lingvistisk<br />
teori vid allmän språkvetenskap/datalingvistik. Om krafterna kan konsolideras<br />
har Göteborg uppenbara möjligheter till ett betydande genombrott.<br />
Forskningen vid Språkbanken (tidigare Språkdata) har varit mycket<br />
framgångsrik, speciellt på det tillämpade området. En imponerande mängd<br />
högklassiga ordböcker och liknande har framställts. Kontakterna med<br />
Svenska Akademien har varit synnerligen värdefulla och förtjänar fortgående<br />
att understödjas. Å andra sidan kan det noteras, att det mesta <strong>av</strong> det som<br />
skrivits publicerats inom Sveriges gränser. Verksamheten och publikationsmönstren<br />
kunde gott ha en ännu mer internationell framtoning. Likaså<br />
borde kopplingen till aktuell relevant både lingvistisk och datalingvistisk<br />
<strong>forskn</strong>ing vara starkare. Det är en smula paradoxalt, att de datalingvistiska<br />
verktygen vid Språkbanken inte till alla delar följt med den senaste<br />
utvecklingen. Språkbanken borde få en långsiktig utvecklingsplan, där<br />
opti malt åtminstone följande komponenter kunde beaktas: (i) anskaffning<br />
och utveckling <strong>av</strong> analysverktyg för svenska och andra språk, (ii) ytterligare<br />
utbyggnad <strong>av</strong> den ”traditionella” korpusverksamheten till andra språk än<br />
svenska, (iii) utvidgning <strong>av</strong> verksamheten från skrift till tal. Aspirationsnivån<br />
bör ställas tillräckligt högt. Språkbanken kunde gott aspirera på att<br />
bli ett mångspråkigt nationellt korpuscenter.<br />
Institutionen för lingvistik och speciellt ämnet datalingvistik har en viktig<br />
roll vid utvecklandet <strong>av</strong> det ovannämnda. Institutionens stora datoriserade<br />
talspråksprojekt är en viktig öppning, men vi noterar med en viss<br />
förvåning, att det startats och genomförts utan nämnvärda kontakter med<br />
Språkbanken. Praktiskt, metodiskt och nyttjandemässigt hade uppenbarligen<br />
synergier stått att uppnå om samarbetet varit livligare. Fakulteten<br />
har mycket att vinna på att institutionerna i framtiden vinnlägger sig om
Change language