Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
116<br />
Slutsatser och rekommendationer<br />
olikartade. Om det kunde gå att förstärka samarbetet dem emellan, skulle<br />
det kunna stimulera kvaliteten. Samarbetet kan utformas på många sätt,<br />
från gemensam grund<strong>forskn</strong>ing till koordinering <strong>av</strong> forskarutbildningarna.<br />
Vi vill särskilt understryka det värdefulla med en samverkan också utanför<br />
fakultetsgränsen. Vid uppbyggnaden <strong>av</strong> <strong>forskn</strong>ingsprogram och andra<br />
verksamheter under ett västsvenskt, eller kanske snarare västnordiskt/<br />
nordsjöiskt, paraply har inte minst samhällsforskare åtskilligt att erbjuda.<br />
Kring Öresund byggs nu ett ”Öresundsuniversitet”. Måhända skulle i förlängningen<br />
ett nätverk mellan universitet och högskolor i södra Norge och<br />
västra Sverige kunna växa fram med Oslo och Göteborg som de givna<br />
n<strong>av</strong>en. Humanisternas roll torde därvid vara väsentlig. Finansiering som<br />
inbegriper två (eller tre? – Danmark) länders källor bör vara en intressant<br />
bas. Nordiska källor torde också kunna flöda rikligt inför samarbete <strong>av</strong><br />
detta slag. Risken med en regional orientering, att man blir provinsiell och<br />
sätter sina mål för lågt, kan också lättare undvikas genom att vidga regionens<br />
gränser och genom internationella jämförelser.<br />
Regnskogen: stora träd och undervegetation<br />
Denna rapport har vi kallat ”Den <strong>hum</strong>anistiska cirkelns kvadratur” därför<br />
att det ter sig som ett olösligt problem att på ett ekonomiskt försvarbart<br />
sätt hantera frågan om djup och bredd i <strong>hum</strong>aniora. Problemet om<br />
djup/specialisering kontra bredd/mångfald griper in i snart sagt varje diskussion<br />
som gäller förhållandena vid en <strong>hum</strong>anistisk fakultet. Humanister<br />
bekänner sig själva ofta till mångfaldsargumentet, och är i motsvarande<br />
mån benägna att ta lättare på den risk för ytlighet och splittring som kan<br />
bli följden. Så är det inte bara i Göteborg, det är ett allmänt <strong>hum</strong>anistiskt<br />
credo.<br />
Vi har i bedömargruppen stor förståelse för ett sådant synsätt, och delar<br />
det i viktiga <strong>av</strong>seenden. Vi vill ändå betona att bredd och mångfald inte<br />
är den enda princip enligt vilken man kan organisera framgångsrik <strong>hum</strong>anistisk<br />
<strong>forskn</strong>ing. Världen över finns universitet som medvetet valt bort<br />
stora delar <strong>av</strong> <strong>hum</strong>aniora för att istället kunna koncentrera sig på andra.<br />
Universitet med inriktning på teknik eller naturvetenskap väljer ibland<br />
att utforma sin <strong>hum</strong>anistiska verksamhet så att den kan strategiskt stödja<br />
huvudinriktningen, till exempel med språk, lingvistik, filosofi, vetenskaps-<br />
och teknikhistoria eller annat. Man kan kalla detta MIT-modellen, efter<br />
Massachusetts Institute of Technology, som har en selektiv men synnerligen<br />
framgångsrik <strong>hum</strong>anistisk <strong>forskn</strong>ing, världsledande på många områden,<br />
också sådana där traditionella, kompletta fakulteter har stark verksamhet.
Change language