Utv.rderingen av hum forskn

124
Slutsatser och rekommendationer
skulle ha en relativt självständig karaktär och sannolikt ha lika stora anläggningsytor
mot samhällsvetenskapliga fakulteten och Handelshögskolan
som mot humaniora.
Gentemot omvärlden skulle en sådan satsning kunna påräkna ett ganska
stort intresse. Det finns rent allmänt en brist på forskningsmiljöer i Sverige
som på ett kvalificerat sätt handskas med internationell politik och internationell
historia. Samtidigt växer både Asien och Afrika som problemområden.
Befintliga institut i Uppsala (Afrikainstitutet) och Köpenhamn
(NIAS) har svagare humanistiska komponenter, särskilt på språksidan, än
vad ett motsvarande institut i Göteborg skulle ha, även om exempelvis
sinologin står stark vid Köpenhamns universitet med flera professurer.
Finan siärer borde gå att locka med starka, gränsöverskridande projekt. På
nytt är internationell finansiering intressant att överväga.
Vad gäller namnet kan ”school”- begreppet vara intressant, kanske främst
för att fånga upp det faktum att en riktigt ambitiös satsning inte bör
inskränkas till forskning utan resultera i kurser och program i både grund-
och forskarutbildning. I detta ligger också att forskningsanknytningen
stärks, samtidigt som universitetets policy om internationell framtoning
bekräftas.
Synlighet och differentiering
Dessa tre exempel på ”träd” med betydande växtkraft kan odlas fram på
olika sätt. Precis som beskrevs ovan i fallet med språk och teknologi kan
man tänka sig att en mindre grupp arbetar initialt med att utveckla konceptet
och innehållet. Likaså gäller i samtliga de beskrivna fallen att en
huvudpunkt är att samarbetet innebär att de ingående institutionerna
lånar av varandras kompetens. Det är också väsentligt att man kommer
bort ifrån ett problem som är vanligt vid tvärvetenskapligt samarbete,
nämligen att de samarbetande institutionerna menar att de skall hållas i
alla delar skadeslösa för de resurser från dem som används för samarbetet.
Reala resurser måste kunna flyttas från institutionerna i det korta perspektivet
för att åstadkomma sådan utveckling att fakulteten i det medellånga
och långa perspektivet kan tillföras resurser, vilket i sin tur kommer också
de traditionella ämnena till godo. Det är en omöjlig uppgift att åstadkomma
förändring och utveckling vid sidan av ämnena i en fakultetsbaserad
organisation om inte fakulteten som helhet godtar detta grundperspektiv.
Ännu ett argument för en regnskogsmodell skall anföras. Det gäller synligheten.
Omvärlden har i allmänhet inte lätt att hitta in i en på discipliner
baserad organisation. En tematiserad organisation kan göra dessa kontakter
lättare. Ett mer avspänt förhållande till disciplinerna kan också göra att
arbetet med externa kontakter blir lättare också internt och kanske också