Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens villkor<br />
Finansieringslandskapet<br />
De ekonomiska villkoren för <strong>hum</strong>aniora befinner sig i förändring, och i<br />
detta ligger både risker och möjligheter för den <strong>hum</strong>anistiska fakulteten i<br />
Göteborg.<br />
Det grundläggande förhållandet är att <strong>hum</strong>anistisk <strong>forskn</strong>ing är förhållandevis<br />
liten i Sverige, den omfattar (räknat i mängden pengar) knappast<br />
mer än fem procent <strong>av</strong> all offentligt bedriven <strong>forskn</strong>ing och så litet som<br />
ett par procent <strong>av</strong> all FoU i landet (privat och offent lig). Vid en nordisk<br />
jämförelse är detta små tal, i Norge, Danmark och Finland har <strong>hum</strong>anistisk<br />
<strong>forskn</strong>ing 10–15 procent <strong>av</strong> de offentliga <strong>forskn</strong>ingsresurserna.<br />
Likaså består det förhållandet att de statliga ändamålsanslagen, det som<br />
förut kallades fakultetsmedel, svarar för merparten <strong>av</strong> de medel <strong>hum</strong>anistisk<br />
<strong>forskn</strong>ing förfogar över. Denna andel har emellertid sjunkit på senare<br />
år, inte i första hand för att dessa medel minskat utan på grund <strong>av</strong><br />
att andra finansieringskällor, främst stiftelser, tillkommit. År 1997 låg<br />
andelen extern finansiering till <strong>hum</strong>anistisk <strong>forskn</strong>ing i Sverige på 32 procent<br />
(i denna andel ingår då fond- och stiftelsemedel). Andelen har ökat på<br />
senare år, men den ligger fortfarande klart under andra fakultetsområdens.<br />
En annan omständighet <strong>av</strong> vikt är att <strong>hum</strong>aniora i mycket ringa utsträckning<br />
kommit i fråga för s.k. sektors<strong>forskn</strong>ingsmedel. Problemlösning eller<br />
tillämpningar har således inte ansetts behöva <strong>hum</strong>anistisk medverkan, ett<br />
förhållande som är betecknande för såväl omvärldens hållning till <strong>hum</strong>aniora<br />
som de <strong>hum</strong>anistiska forskarnas till omvärlden.<br />
Vad gäller den svenska <strong>forskn</strong>ingen har finansieringsmönstren förändrats<br />
kraftigt under 1990-talet. Det är knappast någon överdrift att tala om<br />
ett helt nytt finansieringslandskap, och förändringarna ser ut att fortsätta.<br />
Grunden för <strong>hum</strong>anioras del utgörs alltfort <strong>av</strong> de direkta statliga anslagen<br />
till lärosätena för <strong>forskn</strong>ing och forskarutbildning. Det är en vanlig<br />
föreställning, inte minst bland <strong>hum</strong>anister, att denna resurs inte ökar, rent<strong>av</strong><br />
att den krymper. Ända sedan 1970-talet har emellertid <strong>hum</strong>anioras<br />
resurser för <strong>forskn</strong>ing ökat, likaså har deras resursandel <strong>av</strong> de totala direkta<br />
statliga anslagen till universitet och högskolor ökat i stort sett o<strong>av</strong>brutet, låt<br />
vara, som sagt, från en låg nivå. Också under 1990-talet har <strong>hum</strong>anioras<br />
andelar vuxit. Den senast tillgängliga statistiken (Forskning och förnyelse,<br />
prop. 2000/01:3, oktober 2000, s. 23) anger att de direkta statliga anslagen<br />
till vetenskapsområdet Humaniora-samhällsvetenskap (vilka sedan 1998<br />
redovisas tillsammans), 1 461 miljoner kronor år 2000, är större än till<br />
något annat vetenskapsområde och att de dessutom ökat snabbare än något<br />
annat område, från 1995 till 2002 (prognos) med 37,4 procent (de andra<br />
områdena har ökat sålunda: medicin 8 procent, naturvetenskap 11,7,<br />
29
Change language