Utv.rderingen av hum forskn

Slutsatser och rekommendationer
forskningen kan göra detta lättare. Vi vill notera att ett aktivt förhållande
till omvärldsförändringar inte måste innebära att det bara är de senaste
trend erna som skall utforskas. Den motsatta slutsatsen är ofta lika rimlig.
En satsning på klassiska språk och filologi kan te sig särskilt motiverad just
när informationsteknologin förefaller premiera något helt annat.
Urvalet bör också betingas av den värdering vi gjort av fakultetens starka
och svaga sidor. Vi har i kapitel III urskilt en tätgrupp av ämnen. Bland
dessa finns ämnen med de egenskaper som krävs för att livskraftiga och
uthålliga träd skall kunna byggas. I kapitel IV diskuterar vi fakultetens
profilområden. Kanske finns det även bland dessa kandidater till framtida
träd. Men låt det än en gång bli sagt att regnskogsmetaforen inte skall förstås
så att det skall göras en segregering mellan starka och svaga delar av
fakulteten. Tanken är precis den omvända. Det är nödvändigt att hitta de
samverkansformer som gör att de små kan leva i skydd av de stora, och de
stora dra fördel av mångfalden hos de små. I detta ligger möjligheten att
upprätthålla den breda humanistfakulteten.
Språk och teknologi
Området språk och teknologi uppfyller båda de kriterier som uppställdes
ovan: det är omvärldsrelaterat och det tillhör de starkaste forskningsinriktningarna
vid fakulteten med betydande förmåga att generera forskningsmedel.
Som ovan noterats har fakulteten två betydande språkteknologiska
resurser, Språkbanken vid Institutionen för svenska språket (med rötter
redan i 1960-talet) samt datalingvistlinjen vid Institutionen för lingvistik.
På den förra har fakulteten under årens lopp satsat kring 15 miljoner kronor,
vartill kommer budgetfinansieringen av (den för tillfället inte besatta)
professuren i språkvetenskaplig databehandling och dessutom forskarutbildning
i ämnet. Satsningen på datalingvistik är av nyare datum, men
också betydande. Sammantaget har fakulteten här en åtminstone ur europeisk
synpunkt sällsynt kombination av språkvetenskaplig databehandling
och teoretisk datalingvistik.
Samarbetet mellan Språkbanken och (data)lingvistiken var rätt länge
knaggligt. Detta berodde uppenbarligen dels på personkemiska faktorer,
dels på att det på 1970-talet uppstod en viss animositet mellan teoretisk
lingvistik och särpråkslingvistik. Denna antagonism har i Göteborg fortgått
onödigt länge, och är uppenbarligen en starkt bidragande orsak till
den institutionella uppsplittringen på två institutioner. Denna uppsplittring
får nu tas som ett historiskt faktum. Samarbetet mellan Språkbanken
och datalingvistiken har under de senaste åren ökat, vilket vi med glädje
noterar. Mycket kan dock ännu göras (på båda hållen) för att samarbetet
skulle nå en för fakulteten optimal nivå.
119