Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Slutsatser och rekommendationer<br />
studium som tar sikte på ett <strong>av</strong>lägset förflutet och prioriterar detta. Få<br />
andra <strong>forskn</strong>ingsmiljöer i Sverige gör detta konsekvent. Den draghjälp som<br />
kan ges åt de klassiska språken är ett ytterligare argument.<br />
Afrikansk-orientaliska studier<br />
Fakulteten i Göteborg har ett för nordiska förhållanden lovande område<br />
inom de orientaliska och afrikanska språken. Det finns inom ämnen som<br />
historia och idéhistoria också nedslag i samma geografiska områden. Likaså<br />
förekommer <strong>forskn</strong>ing utanför fakulteten vid institutioner för exempelvis<br />
antropologi, freds- och konfliktstudier och enheter vid Handelshögskolan.<br />
Bedömargruppen menar att det finns goda skäl att överväga att låta<br />
detta område utgöra ännu ett ”träd”, på nytt gärna i samverkan med Oslo.<br />
Ämnen som japanska, kinesiska, arabiska, afrikanska språk skulle i en kontext<br />
<strong>av</strong> detta slag kunna komma till sin rätt på ett sätt som de idag har<br />
små möjligheter att göra. Något liknande gäller för de afrikanska språken.<br />
En ”School of Oriental and African Studies” skulle på samma gång med<br />
viss automatik innebära att man härbärgerade ett väsentligt arv, nämligen<br />
det diakrona perspektivet på språk<strong>forskn</strong>ingens område. Lingvistik är ett<br />
annat ämne som skulle ha något relevant att erbjuda. Men det skulle även<br />
de stora kolonialspråken, engelska och franska, därigenom att den koloniala<br />
och postkoloniala litteraturen på dessa språk har spelat en viktig roll.<br />
Samtliga historiska vetenskaper, inklusive konst- och litteraturvetenskap,<br />
har självfallet en roll att spela.<br />
Förebilder när vi diskuterar centra/institut <strong>av</strong> detta slag finns bara<br />
i mycket begränsad utsträckning i den nordiska universitetsorganisationen<br />
på den <strong>hum</strong>anistiska sidan. Vid universitet utomlands, inte minst i<br />
England, Kanada och USA, har man emellertid sedan länge sett fördelarna<br />
med att på detta sätt hantera problemet med cirkelns kvadratur. Man ser<br />
till att vid centra/institut bygga upp program som har ett värde men som<br />
inte skulle gå att åstadkomma inom ramen för en parallell organisation<br />
med nya institutioner. Institutionerna är istället den fruktbara jord ut vilken<br />
de krafter skall hämtas som ingår i ”träden”.<br />
Organisationsfrågan är emellertid inte det vi från bedömargruppens<br />
sida vill betona; den måste under alla omständigheter ses i ljuset <strong>av</strong> hur<br />
Göteborgs universitet väljer att hantera sin internationella profil, sin tvärvetenskap<br />
och sina övriga centrumbildningar, verksamheterna vid Handelshögskolan<br />
och i det s.k. Världshuset vid Brogatan. Det vi vill lyfta fram<br />
är snarare möjligheten att identifiera ett område som skulle kunna nyttiggöra<br />
starka områden samtidigt som det sker en mobilisering <strong>av</strong> ämnen<br />
som kanske inte är lika starka men som har en uppenbart meningsfull<br />
roll att spela i ett samarbete. En School of Oriental and African Studies<br />
123
Change language