Utv.rderingen av hum forskn

114
Slutsatser och rekommendationer
liknande sägas om hela universitetet. Framgångar för olika fakultetsområden
har inte omtalats som framgångar för alla. Det tydligaste undantaget
från denna hållning som vi mött var universitetets rektor, som presenterade
långtgående visioner för integrationsarbetet. Sådana ambitioner kom
strängt taget aldrig fram vid våra kontakter med prefekter, forskare och
andra på fakultetsnivå. En sådan brist på sammanhang i organisationen
riskerar i längden att undergräva legitimiteten i universitetets policy.
På institutions- eller forskarnivå tar sig samma förhållande i vissa fall
uttryck som självförhärligande eller överdriven kritik av andra. De svaga
får ibland klander av de starka. Framgångens glädje delas inte. Det vore
i och för sig naivt att tro att framgångens glädje alltid skulle delas, eller
att de svaga inte ibland måste utstå klander. Men proportionerna är inte
rimliga.
Det finns också ett mycket påtagligt skäl till att dessa frågor bör
uppmärk sammas, utöver att de är en fråga om trivsel och arbetsmiljö. Den
mångfald som finns vid fakulteten kommer under nuvarande organisation
och allmänna förhållanden inte till sin fulla rätt. För att den skall kunna
göra det, måste samarbetet öka. Samarbete försvåras om institutioner och
enheter har en stark självcentrering och bekymrar sig mer om sin egen välgång
än om fakultetens.
Detta är för övrigt en genomgående iakttagelse: vi finner en låg artikulationsnivå
till förmån för det gemensamma intresset, i första hand på
fakultetsnivån, som ju är den vi är satta att bedöma, men också på universitetsnivån.
Vi vill påpeka att reaktionerna på fakultetens enkät hösten
1999 mycket mer gällde institutionsnivån än fakulteten som helhet och att
bedömargruppen fick förvånansvärt få svar på sin rundfråga våren 2000.
De rekommendationer vi vill ge för att ytterligare utveckla fakultetens
forskning går också i hög grad ut på att stärka samarbetet. Det gör att ledningens
arbete med att finna former för att stärka samarbetet måste bli en
integrerad del av våra förslag, ja, en förutsättning för framgång.
Expansion och kvalitetsutveckling genom allianser
Humanistiska fakulteten har genom sin inriktning breda anläggningsytor
mot samhället och mot andra kunskapsområden. Några forskare är framträdande
i massmedierna, till exempel som kulturskribenter och kritiker.
Vi har beskrivit den intressegemenskap som finns med andra fakulteter
kring områden som medier, kulturstudier, lärande (samhällsvetenskap),
informationsteknologi (teknik, naturvetenskap), konstnärliga uttryck och
estetik (konst).
Ändå kan vi konstatera att det bara är i ringa utsträckning som dessa
kon takter gjorts till någon central fråga på fakultetsnivå. Inviter och