Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
nationella och europeiska kulturarvet inte längre framstår som en prioriterad<br />
uppgift? Finns det något att säga om <strong>hum</strong>anioras funktioner utöver<br />
det som hör hemma i festtalens retoriska värld? Svaret är att det gör det,<br />
men det som finns behöver utarbetas, preciseras och systematiseras, vilket<br />
är en uppgift inte enbart för en liten bedömargrupp utan för alla de i den<br />
<strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingen involverade.<br />
En utgångspunkt kan vara reflektion över de <strong>hum</strong>anistiska kärnämnenas<br />
funktioner. Uppenbarligen kommer det också några decennier in på<br />
2000-talet att finnas behov <strong>av</strong> de kompetenser som förvaltas och vidareutvecklas<br />
<strong>av</strong> språkvetare, historiker, filosofer, vetenskapsteoretiker, företrädarna<br />
för litteratur- och bildvetenskaperna och andra estetiska ämnen. I<br />
det material som fakultetens forskare generöst ställt till utredningsgruppens<br />
förfogande finns det många synpunkter som skulle vara värda att<br />
vidareutveckla för att göra det mera tydligt både för oss själva som <strong>hum</strong>anister<br />
och för alla andra vad det egentligen är som <strong>hum</strong>anistiska forskare<br />
kan bättre än andra. ”Möjligheterna att genom jämförande analyser fördjupa<br />
förståelsen <strong>av</strong> västerländsk historia och samhälle i ett större jämförande<br />
perspektiv tas hos oss inte helt tillvara i <strong>forskn</strong>ing och utbildning”,<br />
heter det i en plädering för ett väsentligt inslag i <strong>hum</strong>aniora: den jämförande<br />
kultur<strong>forskn</strong>ingen (Josephson 2000). En systematisk genomgång<br />
<strong>av</strong> de kompetenser som faktiskt finns i den <strong>hum</strong>anistiska fakulteten skulle<br />
kunna ta utgångspunkt i de vetenskapliga metoder som används. Uppenbarligen<br />
finns det stora skillnader mellan områden som arkeologi, historia,<br />
språkvetenskap och filosofi, för att nämna några exempel ur mängden.
Change language