Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fakulteten och <strong>forskn</strong>ingen<br />
och differentierat. Det består <strong>av</strong> historiska och systematiska studier <strong>av</strong> alla<br />
de aspekter på all världens kulturer som faller utanför samhällsvetenskapernas<br />
och juridikens intresseområden. Med tanke på den oerhörda kulturella<br />
rikedom som kännetecknar den värld som vi lever i − på det begränsade<br />
område som huvudstaden i England utgör används omkring 300 olika<br />
språk, på Borneo lär det finnas mer än 700 språk, för att nämna ett par<br />
slående exempel − säger det sig självt att envar <strong>hum</strong>anistisk fakultet måste<br />
pålägga sig själv kraftiga begränsningar i valet <strong>av</strong> studieobjekt.<br />
När den <strong>hum</strong>anistiska fakulteten vid Göteborgs universitet framhåller<br />
bredd som ett <strong>av</strong> sina karakteristika, är det därför en sanning med modifikation.<br />
En viss bredd måste emellertid till på det <strong>hum</strong>anistiska området,<br />
vilket har att göra med den speciella metodik som är kännetecknande<br />
för <strong>hum</strong>anioraområdet. En göteborgs<strong>hum</strong>anist framhåller i en ännu inte<br />
publicerad artikel ”tidsdjup och geografisk bredd” som nödvändiga villkor<br />
för god <strong>hum</strong>anistisk <strong>forskn</strong>ing och undervisning (Josephson, 2000). Vi i<br />
bedömargruppen instämmer till fullo i detta. Författaren kommer också<br />
in på varför det måste vara så när han skriver om att ”genom jämförande<br />
analyser fördjupa förståelse <strong>av</strong> västerländsk historia och samhälle i ett större<br />
jämförande perspektiv”. Man skulle kunna säga att jämförelser är det mest<br />
grundläggande metodiska greppet på kulturstudiernas område. Utan jämförelser<br />
kan man inte urskilja vare sig det som är unikt och originellt eller<br />
det som tillhör det mer eller mindre generellas område. Den nyss citerade<br />
författaren påpekar också på sitt stillsamma vis att de möjligheter till ökad<br />
självförståelse som jämförelser med andra innebär inte tas helt tillvara som<br />
det nu är.<br />
En viss bredd måste till för att kunna åstadkomma högklassig <strong>hum</strong>anistisk<br />
<strong>forskn</strong>ing. Den ämnesspridning som man nu har vid den <strong>hum</strong>anistiska<br />
fakulteten vid Göteborgs universitet är långtifrån något lyxfenomen.<br />
I själva verket befinner sig fakulteten på en sådan nivå att stora nedskärningar<br />
i det nuvarande utbudet med nödvändighet kommer att medföra<br />
en kvalitetssänkning.<br />
I det ovan flera gånger åberopade dokumentet Forskningsstrategier och<br />
strategier för kunskapsutveckling vid <strong>hum</strong>anistiska fakulteten 2001–2004<br />
(1999-12-10) diskuteras bl.a. ”den spänning som finns mellan idealet om<br />
en stor mängd eller bredd <strong>av</strong> ämnen och idealet om en satsning på några<br />
områden, där man är särskilt framstående”. Med reflexionerna omkring<br />
den komparativa kultur<strong>forskn</strong>ingens grundläggande roll på <strong>hum</strong>anioraområdet<br />
framstår denna spänning mera som sken än som verklighet. För<br />
att en <strong>hum</strong>anistisk fakultet skall kunna fullföra sitt uppdrag på ett fullgott<br />
vis krävs det ett minimum <strong>av</strong> tidsdjup och geografisk bredd. De s.k.<br />
småämnena har i själva verket en nyckelroll när det gäller att säkra kvaliteteten<br />
hos den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingen på längre sikt.<br />
109
Change language