Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Slutsatser och rekommendationer<br />
att det kan värderas på ett bättre sätt, på nytt i linje med universitetets<br />
offensiva policy kring den tredje uppgiften.<br />
Slutligen ett ord om differentiering. Det är alldeles uppenbart att ett <strong>av</strong><br />
fakultetens svåraste problem idag gäller förhållandet mellan uppdrag och<br />
resurser i ett stort antal ämnen. Det vore betydligt effektivare, och för de<br />
berörda säkert också en lättnad, om uppgifterna vore mer anpassade till<br />
omfattningen och kompetensen i den egna organisationen (som de redan<br />
är i några ämnen, men alltför få). Det är rimligt att tänka sig att vissa<br />
ämnen koncentrerar sina insatser till grundutbildningen och mer begränsat<br />
och punktvis bedriver <strong>forskn</strong>ing, och knappast alls forskarutbildning.<br />
Andra ämnen bör ha sitt fokus i <strong>forskn</strong>ing och forskarutbildning och mer<br />
begränsat ägna sig åt grundutbildning. O<strong>av</strong>sett vilket, så är regnskogsmodellen<br />
att föredra framför en traditionell institutionsstruktur med vertikala<br />
uppgifter fördelade på i stort sett alla ämnen.<br />
I detta arbete vilar på nytt huvudansvaret på fakultetsledningen, vilken<br />
i sin tur måste ha ett start stöd hos rektor och styrelse för de åtgärder den<br />
vill genomföra.<br />
Samarbetet Göteborg – Oslo<br />
Det förekommer ett spirande samarbete mellan Göteborgs universitet och<br />
Universitetet i Oslo. En del <strong>av</strong> detta gäller grundutbildning, men även<br />
<strong>forskn</strong>ing och forskarutbildning omfattas <strong>av</strong> samarbets<strong>av</strong>talet. Det finns en<br />
ömsesidig förståelse <strong>av</strong> att båda parter har något att vinna på att fördjupa<br />
samarbetet.<br />
Bedömargruppen menar att det är en alldeles riktig tankegång. I ett<br />
internationellt perspektiv är varken Oslo eller Göteborg stora nog att orka<br />
bära en riktigt omfattande verksamhet inom <strong>hum</strong>aniora. Tillsammans kan<br />
de stärka den kapaciteten <strong>av</strong>sevärt. Det mest näraliggande är att se över<br />
repertoaren <strong>av</strong> ämnen och program på respektive universitet; i samband<br />
med organisationsförändringar kan dubbleringar undvikas. Man bör också<br />
utveckla formerna för att byta tjänster med varandra. Där Oslo har starka<br />
områden – filosofins historia är ett, de många språken ett annat, de antropologiska<br />
och etnografiska ämnena ett tredje – skulle lärare från Oslo kunna<br />
gästspela i Göteborg, alternativt studenter från Göteborg kunna vistas<br />
periodvis i Oslo. Det omvända bör gälla på områden där Göteborg har<br />
försteg, exempelvis idé- och lärdomshistoria eller delar <strong>av</strong> nordiska språk.<br />
Det finns alltid ekonomiska och administrativa förtretligheter att övervinna<br />
vid samarbeten <strong>av</strong> detta slag, men de bör inte överskugga det väsentliga<br />
i att ett rejält försök bör prövas. Det har framkommit i det föregående<br />
att det också finns <strong>forskn</strong>ingsprogram och särskilda områden där samarbetet<br />
skulle kunna ges en mer fördjupad form även vad gäller <strong>forskn</strong>ingen,<br />
125