Utv.rderingen av hum forskn

48
Humanistiska fakulteten i Göteborg
forskningsprofil med speciella projekt eller om det skall överlåtas till de
anställda att bedriva sin individuella forskning efter bästa förmåga. Vad
som är fakultetens ambition är ännu svårare att avgränsa. Men också här
dyker frågan upp om fakulteten bör ha en speciell profil eller om den snarare
skall utgöra en inhägnad omkring en trädgård där tusen blommor kan
blomma.
På universitetsövergripande nivå har vissa ställningstaganden gjorts som
gäller hela Göteborgs universitet. I sin Verksamhetsplan 2000–2002 (februari
2000) konstaterar styrelsen exempelvis, under rubriken ”forskning”, att
ett av universitetets ”mål för forskningen” är att ”utveckla och stimulera ett
antal spetsforskningsområden inom varje vetenskapsområde”. Det betyder
att forskningen på några områden också inom humanistisk fakultet bör
ligga på en hög internationell nivå. Samtidigt är det rimligt att fakulteten,
också vid ett forskningsuniversitet, ges nationella och även regionala uppgifter.
Många humanistiska ämnen är ”nationella” i den meningen att den
nationella utvecklingen, ofta åtkomlig främst genom källor på det nationella
språket, tillhör det väsentliga i forskningen. Detta är i sin tur kopplat
till humanioras samhällskritiska och kunskapsförmedlande roller, som till
stor del utförs nationellt. Regionalt har humaniora också väsentliga funktioner,
i allt från dialektforskning till kulturhistoria och identitetspolitik.
En fakultet bör se sitt forskningsuppdrag i alla dessa dimensioner.
Bedömargruppen måste emellertid konstatera att någon explicit formulering
av framgångskriterier inte finns för fakulteten. Genom de samtal
vi fört med företrädare för fakulteten står det klart att det finns en kvalitetsmedvetenhet,
men den har inte uttryckts i policyform. Det betyder att
det redskap för prioriteringar som sådana kriterier kan innebära i hög grad
saknas.
Göteborgsforskarnas kriterier
De humanistiska forskarna vid Göteborgs universitet har i flera omgångar
gett uttryck för sin syn på vad kriterierna är för en bra institution och en
bra fakultet. Vi har haft följande material till vår disposition:
De rapporter som institutionerna skickade in hösten 1999 i
samband med fakultetens undersökning av vilka profilområden
och framtidsstrategier som man önskade att fakulteten skulle
befrämja. Vi har mottagit sådana rapporter från 20 institutioner/
ämnen och dessutom utskrifter av flera e-brev.
Efter sitt första möte (14 februari 2000) anmodade bedömargruppen
forskarna att inkomma med individuella synpunkter. Vi
fick sammanlagt 27 svar; 18 av dessa kom från prefekter och kan