Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
36<br />
Den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens villkor<br />
inrättade professuren i semitiska språk. Professuren i östasiatisk språkvetenskap<br />
och kultur gjorde det möjligt att knyta en exceptionell begåvning<br />
till högskolan, Bernhard Karlgren, som inte hade fyllt trettio år när han<br />
tillträdde sin tjänst 1918. Men det låter sig sägas att också dessa till synes<br />
udda och exklusiva ämnen ingick i de praktiskt syftande mål som karakteriserade<br />
Göteborgs högskola. Professorerna i dessa ämnen var en viktig<br />
resurs i den långsiktiga kompetensuppbyggnad på det <strong>hum</strong>anvetenskapliga<br />
området som var högskolans kännetecken.<br />
Den långa, stabila perioden från 1891 fram till mitten <strong>av</strong> 1960-talet kan<br />
delas i två: en uppbyggnadsperiod fram till omkring 1920, därefter en konsolideringsfas<br />
som mot bakgrund <strong>av</strong> högskolans begränsade resurser måste<br />
sägas ha medfört förvånansvärt mycket <strong>forskn</strong>ing <strong>av</strong> hög klass. Övergången<br />
från högskola till filosofisk fakultet på 1950-talet medförde inga nämnvärda<br />
förändringar för <strong>hum</strong>anisternas del, men på 1960-talet börjar en<br />
ny fas i <strong>hum</strong>anioras historia som empiriska vetenskaper. Uppbrottet från<br />
det väletablerade mönstret hade både inom- och utomvetenskapliga orsaker.<br />
Den starka satsningen på historiska undersökningar i praktiskt taget<br />
alla <strong>hum</strong>anistiska discipliner förde sent omsider till reaktioner, som slog<br />
ut i full blom mot 1960-talets slut. Den minst lika kraftiga satsningen på<br />
insamling och bearbetning <strong>av</strong> empiriskt material kritiserades <strong>av</strong> en yngre<br />
generation (inklusive litteraturforskaren Kurt Aspelin och andra radikala<br />
<strong>hum</strong>anister i Göteborg) som efterlyste de teoretiska perspektiv och syntetiserande<br />
inslag som i princip alltid ingått i <strong>forskn</strong>ingsprogrammen för <strong>hum</strong>aniora<br />
på 1900-talet men som i praktiken spelat en underordnad roll, inte minst<br />
i Sverige. Den inomvetenskapliga kritiken och försöken till nyorientering på<br />
1970-talet är en aspekt på det som den gången gärna omtalades som<br />
”<strong>hum</strong>anioras kris” (se exempelvis Humaniora på undantag, 1978). Den<br />
andra aspekten har med <strong>hum</strong>anioras förändrade villkor att göra.<br />
Den långa unionen mellan högskola och läroverk bröts i och med gymnasiereformen<br />
1965, som prioriterade samhällsvetenskap, naturvetenskap<br />
och teknologi på de <strong>hum</strong>anistiska ämnenas bekostnad. Bristen på lektorer<br />
i det svällande skolsystemet medförde paradoxalt nog att det blev mindre<br />
efterfrågan på <strong>forskn</strong>ingsutbildade <strong>hum</strong>anister. Disputation krävdes efter<br />
1960 inte för lektorstjänst. Det räckte med en licentiatexamen, men med<br />
den stora efterfrågan på lärare framstod högre grader inte längre som viktigt<br />
för en lärarkarriär. De <strong>hum</strong>anistiska fakulteternas traditionella bindning<br />
till utbildningsväsendet, som hade varit deras viktigaste <strong>av</strong>nämare<br />
från 1900-talets början, kunde plötsligt brukas som argument för nedskärningar<br />
i <strong>hum</strong>aniora.<br />
Förändringarna i skolans värld återspeglade ändrade politiska prioriteringar.<br />
I efterkrigstidens optimistiska framtidsperspektiv spelade föreställningar
Change language