Utv.rderingen av hum forskn

More documents

Recommendations

Info

8 Sammanfattning som präglades först av snabb expansion, sedan av stagnation. Icke desto mindre expanderade fakulteten under årtiondet med nya specialiteter och professurer. Därefter diskuteras kriterier för kvalitetsvärderingen innan en översiktlig genomgång görs av forskningen i fakultetens ämnen utifrån ett urval inlämnade skrifter, övrig skriftlig forskningsdokumentation samt ett antal bedömningsparametrar. Bedömargruppen har rangordnat ämnena i tre grupper. Medan tre språkämnen (av 16) finns i den första gruppen, återfinns i samma grupp mer än hälften av de icke-språkliga (åtta av 14). Inget icke-språkligt ämne har placerats i en tredje grupp, något som antyder var en del av den humanistiska fakultetens problem ligger. I kapitel IV diskuteras ett antal allmänna karaktärsdrag i fakultetens forskning. Bedömargruppen vill med kraft understryka att kvaliteten på många områden är hög och att fakulteten allmänt håller en för svenska förhållanden god klass. Kvaliteten är emellertid mycket ojämnt fördelad mellan ämnena. Det märks också om man granskar indikatorer såsom produktion av doktorsavhandlingar och extern finansiering. Gruppen har identifierat starka sidor i forskningen i vissa ämnen, men även fakultetens förhållandevis stora mångfald av ämnen måste betraktas som en styrka. Gruppen har också noterat profilområden i forskningen, bland annat inom lexikografisk forskning, forskning inom språk och teknologi, medeltidsforskning, genusforskning och regionalt inriktad forskning. Gruppen har inte uppfattat att det finns ämnen eller forskningsområden som är direkt överrepresenterade. Gruppen har funnit svaga sidor i forskningen i vissa ämnen, men ännu mer i den svaga roll som samarbete tillmäts vid fakulteten. Tvärvetenskapliga initiativ är få och svaga, incitamenten för samarbete liksom för anmärkningsvärda forskningsprestationer är otyd liga, och vissa av institutionerna är för svagt utvecklade för att fungera som livskraftiga forskningsmiljöer. Fakultetens organisation, med en i stort sett ämnesbaserad institutionsstruktur, bidrar till detta. Fakultetens uppdrag är oklart. Styrelsen har gett få anvisningar och fakulteten har själv inte klart formulerat prioriteringar eller framgångskriterier. Policies i viktiga frågor, till exempel rekrytering, är vaga eller obefintliga. Forskningens infrastruktur skulle kunna förstärkas. Fakultetsledningen har arbetat målmedvetet och ansvarsfullt på att formulera gemensamma profilområden och utveckla samarbete och kvalitetsmedvetenhet vid fakulteten. Trots det goda arbetet konstaterar gruppen att det återstår mycket att göra när det gäller formuleringen av fakultetens forskningsuppdrag och även när det gäller att tydliggöra fakultetsledningens ansvar för forskning och forskarutbildning. I kapitel V presenteras bedömargruppens rekommendationer. Gruppen betonar vikten av att forskningen utförs i en arbetsmiljö präglad av trivsel
Sammanfattning och kreativitet, vilket förutsätter att mjuka värden ges en framskjuten plats. Gruppen poängterar vidare att fakultetens utveckling i framtiden i hög grad kan främjas genom kloka allianser med andra fakultetsområden och andra högskolor, liksom med krafter utanför högskolan. Gruppen skjuter också fram ett fördjupat samarbete med Oslo universitet som ett sätt att hantera frågor om differentiering och prioriteringar. Gruppen lämnar, ut över en lång rad mindre förslag och idéer för fakultetsnämndens övervägande, tre huvudrekommendationer: Forskarutbildningen. Fakultetsnämnden bör initiera ett förändringsarbete vad avser forskarutbildningen i enlighet med den s.k. Oslo-modellen med forskarutbildning i ett mindre antal breda ämnesområden. En särskild prodekanus för forskarutbildningen bör inrättas, liksom koordinatorer för samordningen mellan ämnena. Ett vetenskapligt råd. Fakulteten kan inte lösa alla utvecklingsfrågor genast. Den måste säkra ett kontinuerligt idéflöde i utvecklingsarbetet. Den har också att hantera interna spänningar som kan uppkomma under arbetets gång. Därför bör fakultetsnämnden inrätta ett vetenskapligt råd för en period av 3+3 år. Rådet bör ges ett löpande ansvar för att direkt under nämnd och dekanus driva ett antal centrala utvecklingsfrågor inklusive genomförandet av den nya forskarutbildningen enligt Oslo-modellen. Rådets uppgifter är policyutvecklande. Rådets funktion bör utvärderas. Regnskogsmodellen. Fakultetsnämnden bör igångsätta ett arbete i syfte att åstadkomma en ny kognitiv modell för fakulteten och dess arbete i enlighet med en regnskogsmetafor som beskrivs i kapitel V. Tanken är att identifiera och utveckla ett antal starka områden som kan fungera som regnskogens ”träd”; gruppen tänker sig ganska få sådana träd inledningsvis. Dessa kan spela en viktig roll inte minst som mottagare av extern finansiering. Kring träden kan sedan mindre ämnen och riktningar hämta sin näring och sörja för regnskogens artmångfald. I skyddet av de stora kan några av dessa växa till att själva bli träd. Arbetet med att utveckla träd bör ges gott om tid, men ändå bedrivas ihärdigt och målmedvetet. Förankringen är viktig, likaså dialogen med universitetets ledning och, inte minst, med olika externa aktörer, från andra fakultetsområden och det omgivande samhället. Det väsentliga är att fakulteten, främst genom nämnd och dekanus, själv tar en initierande och pådrivande roll i detta arbete. 9
Page 1 and 2: Den humanistiska cirkelns kvadratur
Page 3 and 4: Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 5: Förord Humanistiska fakultetsnämn
Page 11 and 12: I Uppdrag och arbetsformer Den huma
Page 13: Uppdrag och arbetsformer mottagit e
Page 16 and 17: 16 Den humanistiska forskningens vi
Page 40 and 41: nationella och europeiska kulturarv
Page 42 and 43: 42 Humanistiska fakulteten i Göteb
Page 58 and 59:
58 Humanistiska fakulteten i Göteb
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
94 Fakulteten och forskningen även
Page 96 and 97:
96 Fakulteten och forskningen Walle
Page 98 and 99:
98 Fakulteten och forskningen en h
Page 100 and 101:
100 Fakulteten och forskningen Faku
Page 102 and 103:
102 Fakulteten och forskningen dem
Page 104 and 105:
104 Fakulteten och forskningen och
Page 106 and 107:
106 Fakulteten och forskningen Fors
Page 108 and 109:
108 Fakulteten och forskningen huma
Page 110 and 111:
110 Fakulteten och forskningen Det
Page 112 and 113:
112 Fakulteten och forskningen ansv
Page 114 and 115:
114 Slutsatser och rekommendationer
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 133 and 134:
VI Litteratur Allwood, Jens, ”Bö
Page 135:
Bilagor a) Bedömargruppens underla
Page 138 and 139:
138 Bilaga a Verksamhetsanalys för
Page 141:
Bilaga b Fakultetsanslag samt exter
Page 145 and 146:
Bilaga d En bibliometrisk undersök
Page 147 and 148:
Bilaga d I databaserna finns inform
Page 149 and 150:
Bilaga d också använda sig av den
Page 151 and 152:
Tabell 2. Utgiviningsländer för t
Page 153 and 154:
Tabell 5. Göteborg 91-95. A&HCI oc
Page 155 and 156:
Tabell 8. Lund 91-95. A&HCI och SSC
Page 157 and 158:
Tabell 12. Uppsala 96-00. A&HCI och
Page 159 and 160:
Tabell 14. Göteborg A&HCI 91-95. B
Page 161 and 162:
Diagram 2. Publikationer Göteborg,
Page 163 and 164:
Diagram 6. TI Göteborg. Diagram 6
Page 165:
Bilaga d mer användbara. Det vore
Page 168 and 169:
168 Bilaga e Ahlsén, E. et al. Nou
Page 170 and 171:
170 Bilaga e Arkeologi Andersson, T
Page 172 and 173:
172 Bilaga e Bergquist, Magnus En u
Page 174 and 175:
174 Bilaga e Melkersson, Anders L
Page 176 and 177:
176 Bilaga e siglo. i Anales. Nuevo
Page 178 and 179:
178 Bilaga e Ailbhe Ó Corrán. Act
Page 180 and 181:
180 Bilaga e Schiöler, Niklas Konc
Page 182 and 183:
182 Bilaga e Thorseth, May Legitima
Page 184 and 185:
184 Bilaga e Slaviska språk Laskow
Page 186 and 187:
186 Bilaga e Toporowska Integrerad
Page 188 and 189:
188 Bilaga e Nolin, Jan Global Poli
Page 190 and 191:
190 Bilaga f 2 Tilldelning av medel
show all

Utv.rderingen av hum forskn

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?