Utv.rderingen av hum forskn

52
Humanistiska fakulteten i Göteborg
Citeringsstudien är värd en särskild kommentar. Erfarenheter av citerings-
och bibliometriska studier för att värdera humanistisk forskning är
mycket ringa. Som framgår av bilaga d, är det strängt taget bara en färsk
holländsk studie som kunnat fungera som förebild. Invändningar mot att
använda bibliometri för humanistiska ämnen är också många och välgrundade,
och sådana invändningar, kanske också vissa farhågor, har framförts
till bedömargruppen från forskare vid fakulteten. Vi vill därför understryka
att vi är positivt överraskade, kanske rentav lättade, över de starka samband
som vi kan iakttaga mellan de bibliometriska uppgifterna å ena sidan och
övriga indikatorer på forskningens kvalitet å den andra. Detta har fått oss
att inse att bibliometriska data kan vara värdefulla komplement i utvärderingen
även av humanistisk forskning, i synnerhet vid ett forskningsuniversitet,
där de internationella prestationerna måste tillmätas en stor vikt.
För Göteborgs vidkommande är det för övrigt intressant att notera att citeringsstudien
indikerar ett positivt resultat.
I den ämnesvisa genomgång som följer nedan har ett antal parametrar
använts för att ringa in forskningens kvalitet. Dessa är:
1 Kvalitet på insända arbeten, uppgifter om forskningsverksamhet
i årsrapporter, och resultatet av den bibliometriska undersökningen.
2 Antalet avlagda doktorsexamina 1995–99.
3 Grad av extern finansiering 1997–99.
4 Forskningsmiljön: ämnesprofilen, sambandet mellan forskning
och utbildning, seminariekultur och institutionens allmänna
egenskaper.
5 Arbetet med den tredje uppgiften: externa uppdrag, förmedling,
popularisering m.m.
6 Internationella kontakter: konferenser, medverkan i editorial
boards, gästföreläsningar, gästprofessurer.
Om bedömningskriterierna för de publicerade arbetena vill vi säga att ett
viktigt kvalitetskriterium är publikationsforum. Högst bör de kvalitetsgranskade
(”refereed”) internationella tidskrifterna skattas. Samma klass, i
vissa discipliner ibland högre, kommer monografier utgivna av internationellt
kända universitetsförlag eller andra toppförlag. Om sålunda publicerade
alster vet man att de genomgått en kritisk evalueringsprocess redan
innan tryckningen. Positiva recensioner i ledande tidskrifter är naturligtvis
ytterligare en kvalitetsindikator. Också citeringsstudier kan säga ett och
annat (speciellt om anglosaxiskt inriktad och publicerad forskning), men
ger inte trovärdigt material för jämförelser mellan ämnen, institutioner
eller olika språk- och kultursfärer.