Utv.rderingen av hum forskn

64
Humanistiska fakulteten i Göteborg
Att gå från detta filosofiska författarskap till efterföljaren på lärostolen
för teoretisk filosofi är att förflytta sig till en annan värld. Denne är medförfattare
av tre inlämnade logikartiklar (”Definability of Polyadic Lifts
of Generalized Quantifiers”; ”Generalized Quantifiers in Linguistics and
Logic”; ”A Situation-Theoretic Representation of Text Meaning: Anaphora,
Quantification, and Negation”). Som titlarna antyder är detta texter för
logikspecialister. Vi noterar att de publicerats i prestigefyllda sammanhang
(MIT Press, Stanford University etc.) och att det rör sig om arbeten av hög
kvalitet i sin genre.
Bland skrifterna från teoretisk filosofi finns också en doktorsavhandling,
som är en kritik av det sätt som kontrafaktiska utsagor brukar behandlas
på i nutida formell logik och semantik.
De två återstående proven på forskningen i teoretisk filosofi är författade
av en läkare som också är docent i teoretisk filosofi tillsammans med en do-
cent i psykiatri: en stor lärobok med titeln Organisk psykiatri: Teoretiska och
kliniska aspekter (Almqvist & Wiksell) och en monografi med titeln Classification
and Diagnosis of Organic Mental Disorders (publicerad som supplement
till tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica). Med sin bakgrund
i filosofi och vetenskapsteori och sina erfarenheter från klinisk-psykiatrisk
verksamhet är den filosofiske medförfattaren av dessa arbeten väl skickad
att behandla sådant som begreppsbildning och klassifikation inom psykiatrin.
Som försök att tillämpa filosofiska insikter på ett icke-humanistiskt
ämnesområde är dessa arbeten förvisso intressanta, men det går inte att
komma ifrån att det allra mesta av dessa skrifter faller utanför den teoretiska
filosofins område.
Det framgår av de årliga forskningsöversikterna att det pågår forskning
inom många olika filosofiska delområden (kunskapsteori, vetenskapsfilosofi,
perceptions- och medvetandefilosofi, kognitionsvetenskap, emotionsfilosofi,
beslutsteori, fenomenologi, språkfilosofi, semantik m.m.). Enligt
ämnets egen bedömning är emellertid den kvalitativt mest framstående
forskningen begränsad till några få av de uppräknade områdena.
Det finns relativt många doktorander i teoretisk filosofi (omkring 15 de
senaste åren). Antalet disputationer är emellertid ganska lågt (sammanlagt
fyra under perioden 1995/96–99).
De inskickade arbetena har en sådan kvalitet att också den teoretiska
filosofin förtjänar att placeras i det forskningsmässiga tätskiktet.
(3) Logik
Förutom att den formella logiken numera intar en central plats inom
ämnet teoretisk filosofi finns logik också som eget ämne i den humanistiska
fakulteten med en professur för en eminent ämnesföreträdare. Sex av