Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
24<br />
Den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens villkor<br />
har ökningen varit under senare delen <strong>av</strong> 1990-talet. Även den undervisande<br />
personalens antal i Sverige har vuxit, liksom omfattningen <strong>av</strong> <strong>av</strong>ancerad<br />
konsultverksamhet. Utbildningsnivån har under 1900-talets sista tredjedel<br />
ökat påtagligt; mer än tre fjärdedelar <strong>av</strong> svenskarna har nu någon form<br />
<strong>av</strong> gymnasial utbildning. Vad gäller längre akademiska utbildningar släpar<br />
Sverige dock efter, och försöken att lyfta särskilt de tekniskt och naturvetenskapligt<br />
utbildades antal har stött på svårigheter. Ungdomarna söker sig<br />
inte så godvilligt till dessa områden, medan andra områden, bland annat<br />
<strong>hum</strong>aniora, har fler sökande än de kan ta emot inom nuvarande resursramar.<br />
Situationen är på sikt inte hållbar och påkallar djupare reflektioner<br />
om utformningen <strong>av</strong> högskolans utbildningsprogram, ett arbete där <strong>hum</strong>anioras<br />
positioner skulle kunna bli betydligt mer framskjutna än hittills.<br />
Kunskapssektorn har med andra ord blivit en stor och allt viktigare del <strong>av</strong><br />
samhället. Vid 2000-talets början uppgår sektorn – även om vi till denna<br />
räknar enbart högskolans studenter, lärare och forskare samt dem som<br />
ägnar sig åt innovations- och FoU-arbete i näringsliv och offentlig sektor<br />
– till omkring en halv miljon människor, lika många som de som arbetar<br />
inom den traditionella industrisektorn. Den kunskapsbaserade ekonomi<br />
som växer fram på grundvalen <strong>av</strong> nya upptäckter inom områden som informationsteknik,<br />
materialvetenskap och bioteknik medför också omgestaltningar<br />
<strong>av</strong> arbetsmarknaden. Nya yrken framträder, andra går tillbaka. Teknikutvecklingen<br />
påverkar produktiviteten i ekonomin. Den betydande<br />
tillväxt som under 1990-talet skett i framförallt USA, men också i Europa,<br />
förklaras åtminstone till en del <strong>av</strong> de nya teknologierna som skapar nya<br />
produkter och gör arbetet effektivare.<br />
Den kunskapsbaserade ekonomins framväxt hänger samman med globalisering<br />
och internationellt samarbete inom <strong>forskn</strong>ing och utveckling. Det<br />
är på många sätt en framgångssaga, om hur nationer och folk når upplysning<br />
och växande välstånd tack vare kunskapens tillväxt och spridning.<br />
Det är också en historia som reser frågetecken och uppvisar <strong>av</strong>igsidor.<br />
I Sverige har högskolan under 1990-talet byggts ut kraftigt för att ge möjlighet<br />
till utbildning i hela landet och för att utrusta enskilda människor<br />
med nya kunskaper. Men högskolan har byggts ut också för att förbättra<br />
Sveriges ekonomiska prestationsförmåga och för att hantera arbetslöshet<br />
och kris i landets olika delar. Utbyggnaden har använts för att gjuta nytt liv<br />
i regioner och städer som drabbats hårt <strong>av</strong> industrinedläggelser och strukturomvandling.<br />
Den har väckt förhoppningar om ny tillväxt och ett intensifierat<br />
nyföretagande, särskilt i expansiva och högteknologiska branscher.<br />
Men den faktiska händelseutvecklingen i det framväxande kunskapssamhället<br />
verkar inte på något enkelt sätt infria förhoppningarna. Det<br />
mönster vi ser – såväl i Europa som i Nordamerika – är snarare fortsatt,
Change language