Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
46<br />
Humanistiska fakulteten i Göteborg<br />
forskar assistenttjänster och en besparingskampanj på alla enheter blev den<br />
omedelbara effekten. Hög arbetsbelastning blev en indirekt effekt, och<br />
bedömargruppen har hört röster tala om risken för utbrändhet och andra<br />
negativa följdverkningar.<br />
Bedömargruppens kommentar<br />
Det ovan sagda betyder att fakulteten under 1990-talet har satsat <strong>av</strong>se värda<br />
resurser på nya åtaganden. På den positiva sidan konstaterar vi att detta<br />
breddat fakultetens repertoar. Några <strong>av</strong> nytillskotten har utvecklats väl<br />
och kan uppvisa kraftfull <strong>forskn</strong>ing, för andra har det gått trögare i starten.<br />
Klart problematiskt är emellertid att vidgningen <strong>av</strong> kretsen <strong>av</strong> specialiteter<br />
som skall dela på medlen har gjort att det obestridligen blivit mindre för<br />
var och en än vad det eljest skulle ha blivit.<br />
Satsningarna har varit <strong>av</strong> ganska olika karaktär. Religionsvetenskap är en<br />
stor satsning på att åstadkomma motsvarigheten till teol. kand. -utbildning<br />
med <strong>forskn</strong>ingsanknytning. Att fullfölja detta är resurskrävande, det måste<br />
ha stått klart från början. Utbyggnaden <strong>av</strong> japanska till ett forskarutbildningsämne<br />
är en insats <strong>av</strong> en helt annan storleksordning. Forskarutbildning<br />
är emellertid krävande, ovanpå en ovanligt mödosam grundutbildning<br />
i japanska, och det förefaller bedömargruppen förvånande att dessa<br />
omfattande uppgifter lagts på ett ämne med så obetydliga resurser. Andra<br />
satsningar har sina särdrag som framgått ovan.<br />
Det kan finnas anledning att något dröja vid denna händelseutveckling.<br />
Vad som de facto skett är att inemot en tredjedel <strong>av</strong> fakultetens samlade<br />
resurser omdisponerats eller bundits upp i nya satsningar på ämnen, professurer<br />
och program – på ett årtionde. Vart och ett för sig har nog dessa<br />
steg kunnat försvaras; det ter sig rent<strong>av</strong> imponerande att så snabbt och till<br />
synes målmedvetet ha kunnat bygga ut fakulteten. Det kan förvisso också<br />
ha varit svårt att under de expansiva åren vid 1990-talets början tänka sig<br />
att det senare under årtiondet skulle komma radikalt annorlunda ekonomiska<br />
villkor.<br />
Bedömargruppen står emellertid en smula undrande inför den strategiska<br />
vision för fakultetens sammansättning, storlek eller struktur som fanns vid<br />
fakulteten, eller i universitetsledningen, då besluten fattades. Det ligger<br />
givetvis i sakens natur att såväl enskilda forskare som ledningen för fakultet<br />
och universitet drivs <strong>av</strong> lusten att expandera, eller att starta nya <strong>forskn</strong>ingsområden.<br />
Vad vi undrar över är snarare hur de instrument såg ut med vilkas<br />
hjälp man kunde sovra mellan uppslagen och välja inriktning. Gamla<br />
anslagsframställningar tycks ha spelat en roll; när det ekonomiska utrymmet<br />
växte uppstod möjligheten att förverkliga ambitionerna. Men varför<br />
fakulteten skulle ha just den uppsättning ämnen och professorer som man
Change language