Utv.rderingen av hum forskn

Humanistiska fakulteten i Göteborg
Ett annat problem är att det blir svårare att ha en forskningsanknytning
i undervisningen i främmande språk på lägre nivåer, speciellt för språk
som inte undervisas i skolan. Det är en stor utmaning att finna en lösning
på detta problem. Det är viktigt både för studenten, som tidigt bör få en
inblick i forskningsproblem och -metoder, och för språkforskaren, som får
en mer stimulerande arbetssituation.
De främmande språken – mindre ämnen
Med mindre ämnen menas här inte språk som är små i den bemärkelsen
att de är obetydliga eller att de har få talare. Bland dessa ämnena finner
vi språk med mångfaldiga miljoner talare: arabiska, japanska, o.s.v. Men
ämnena har av olika skäl bara byggts ut i begränsad omfattning vid universiteten.
I en tid med ökande internationella kontakter blir dessa ämnen
allt viktigare för att bygga broar till främmande folk och kulturer. Expertis
finns ofta bara på universiteten.
Det är i princip positivt att Göteborgs universitet har forskning och
undervisning i ämnen som arabiska, afrikanska språk och japanska. Frågan
är emellertid om ämnena bör vara så självständiga som de är. För att bevara
ämnena är det önskvärt att det etableras samarbete med andra universitet,
både i Sverige och andra länder. I vissa fall kan det vara aktuellt att etablera
områdesstudier i samarbete med andra fakulteter, t. ex. med utgångspunkt
i existerande centrumbildningar: Centrum för Afrikastudier, Centrum för
Mellanösternstudier o.s.v. Det är också viktigt att få till stånd extern finansiering,
så som skett i afrikanska språk.
Om det ska ske en nedskärning, bör det övervägas om det inte är rimligare
att reducera större ämnen med låg forskningsaktivitet än att helt ta
bort viktiga ”mindre” ämnen. Det som har tagits bort kan vara svårt att
bygga upp igen. Men här måste det göras ett övervägande som tar hänsyn
till alla universitetets uppgifter inom forskning, undervisning och popularisering,
och bedömningen måste vara underkastad en genomtänkt vision
för fakulteten. I kapitel V presenterar vi i den andan några tankar om
utvecklingen av ”Afrikansk-orientaliska studier”.
Äldre språk
Språk är en bro inte bara i rum utan också i tid. Vi måste bevara kunskapen
om äldre språk. Tolkning av äldre texter är en förutsättning för studier av
äldre historia. En satsning på medeltidsstudier blir meningslös om det inte
också finns språklig expertis. Att forska om antikens språk och kultur är en
omöjlighet utan hög kompetens i de klassiska språken.
Det har skett en vridning i språkvetenskapen från diakron mot synkron
språkforskning. Det är slående att det inte bedrivs mycket forskning i
87