Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
102<br />
Fakulteten och <strong>forskn</strong>ingen<br />
dem som finns i miljöerna, men det kan även vara så att bilden <strong>av</strong> fakulteten<br />
ute i landet påverkas <strong>av</strong> sådana förhållanden. Även därför är frågan <strong>av</strong><br />
vikt för fakulteten.<br />
Den andra aspekten gäller rekryteringen <strong>av</strong> forskare. Forskning är en<br />
extremt personberoende verksamhet. Personer är i <strong>forskn</strong>ingsarbete ännu<br />
mer sällan än i annat arbete utbytbara. En forskare har en inriktning och en<br />
orientering, och kan vanligen bara över lång tid ändra på denna inriktning.<br />
Samtidigt präglas <strong>hum</strong>aniora <strong>av</strong> ett visst behov <strong>av</strong> bredd. Det gör<br />
rekryteringar inom det <strong>hum</strong>anistiska fältet särskilt viktiga, och kanske allra<br />
mest inom små ämnen. Det gamla mönstret, som uppodlats inom ramen<br />
för ett enprofessorssystem, utgick från att man rekryterade ämnesföreträdare,<br />
vilka helst skulle täcka breda fält inom sin disciplin. För professorerna<br />
därför att forskarutbildningen skulle kunna ha viss bredd, för lektorerna<br />
därför att grundutbildningen nästan med nödvändighet hade viss bredd.<br />
Med det nya systemet för anställningar inom högskolan, med tjänster<br />
som i större utsträckning kombinerar grundutbildning och <strong>forskn</strong>ing och<br />
med möjligheten för lektorer att befordras till professor, så kan bredden<br />
tilllgodoses på ett i grunden annorlunda sätt. Den nya modellen utgår snarare<br />
från att såväl lektorer som professorer besitter en specialkunskap inom<br />
något eller några <strong>av</strong> ämnets delområden. Det är kombinationen <strong>av</strong> flera<br />
forskare/lärare med sådan specialistkunskap, förankrad i egen <strong>forskn</strong>ing,<br />
som är <strong>forskn</strong>ingsuniversitetets signum. På detta sätt ges också begreppet<br />
<strong>forskn</strong>ingsanknytning en mer kvalificerad innebörd.<br />
Rekryteringen <strong>av</strong> forskarna är, i Göteborg liksom annorstädes, i hög grad<br />
intern mer än 50 procent <strong>av</strong> professorerna och cirka 75 procent <strong>av</strong> lektorerna.<br />
Å andra sidan är vårt intryck att Göteborgs <strong>hum</strong>anistiska fakultet i<br />
detta <strong>av</strong>seende inte är sämre än andra. Den höga andelen internt rekryterade<br />
är ett svenskt fenomen, inte ett göteborgskt.<br />
Fakulteten har vid några tillfällen förlorat betydande forskare. Så måste<br />
det vara; rörlighet kräver såväl givande som tagande. Men för att kunna<br />
upprätthålla den nuvarande nivån och helst höja den är det en förutsättning<br />
att Göteborgs universitet är i stånd att behålla duktiga forskare och<br />
dra till sig fler nya starka krafter än man förlorar. Vi vet självfallet att det<br />
finns många hänsyn att ta när rekryteringspolicyn skall fastslås, men principiellt<br />
anser vi att fakulteten skulle tjäna på att prioritera kvalitet framför<br />
kvantitet. Det är bättre att rekrytera och satsa ordentligt på verkligt begåvade<br />
människor genom att investera i goda arbetsförhållanden än att sprida<br />
resurserna på många fler ordinära forskare. Vi vill därför rekommendera<br />
fakultetsledningen att särskilt uppmärksamma följande förhållanden som<br />
förefaller oss vara <strong>av</strong> central betydelse för en attraktiv <strong>forskn</strong>ingsmiljö:<br />
Goda biblioteksresurser. I förhållande till mycket annat (löner<br />
och maskiner t. ex.) är böcker billiga, och det är viktigt att
Change language