Utv.rderingen av hum forskn

More documents

Recommendations

Info

128 Slutsatser och rekommendationer sådana skäl som vi inte föreslår något som bryter med den ämnesbaserade strukturen. Forskningsledning Flera forskare har påpekat att det saknas ett forum för diskussion av forskningens inriktning och organisation. I vår analys har vi pekat på områden där det krävs en starkare ledning från fakultetens sida. Vi föreslår att det – på delegation av fakultetsnämnden – upprättas ett vetenskapligt råd, med representanter från olika ämnesområden (språkvetenskap, litteraturvetenskap, historisk-filosofiska ämnen, estetiska ämnen) och under ledning av en ny prodekanus. Rådet bör ge rekommendationer till nämnd och dekanus både i kort- och långsiktigt perspektiv. Arbetsuppgifterna kunde vara: arrangera tvärvetenskapliga seminarier utveckla och definiera framgångskriterier stimulera samarbetsprojekt över ämnesgränserna arbeta vidare med regnskogsmodellen formulera en strategi för den externt finansierade forskningsverksamheten, i samarbete med institutionerna och universitetsledningen professionalisera ansökningsproceduren och orienteringen i finansieringssystemet arbeta med incitament och belöningar En av rådets viktigaste uppgifter bör vara att verkställa fakultetens överordnade ansvar för forskarutbildningen. Det kan också vara aktuellt att införa forskarutbildningskoordinatorer, som vid systerfakulteten i Oslo, med uppgift att hålla metodiska introduktionskurser och ansvara för ledningen av tvärvetenskapliga doktorandseminarier. I detta ingår även stöd till projektplanläggning. I fakultetsnämndens planeringsdokument för 2000–2002 påpekas det att nämnden ”avser att – när budgetläget så medger – utlysa medel … för att möjliggöra för lärare att under en viss tidsperiod utarbeta ansökning om projektmedel”. Vi föreslår att det årligen avsätts medel för projektplanering. Vid utdelningen av bidrag till projektplanering bör ämnesöverskridande projekt prioriteras. Rådet bör tillsättas för i första hand en treårsperiod som efter utvärdering kan förlängas i ytterligare tre år och eventuellt permanentas därefter.
Slutsatser och rekommendationer Fakultetsledningens ansvar Fakultetsledningens ansvar och uppgifter är redan i nuläget betydande, och de kommer inte att minska med den modell vi här föreslår. Samtidigt har vi svårt att se vad alternativen skulle vara. En radikal omorganisation till färre institutioner skulle kunna ge möjligheter till en mer långtgående delegering av utvecklingsuppgiften vid fakulteten så att den omhändertogs av prefekterna och deras institutioner. En sådan tanke har vi prövat och avvisat som olämplig. Samtidigt är det så att fakultetens nuvarande uppdelning på en stor mängd små och ganska svaga institutioner förhindrar ett rationellt ansvarstagande på institutionsnivån. Utvecklingsansvaret måste tas av fakultetsledningen. Sammanfattning: rekommendationer och förslag Vi inleder med de rekommendationer vi bedömer som helt centrala för utvecklingen av fakultetens forskning. Dessa är tre till antalet. De berör frågor av avgörande betydelse. Forskarutbildningen. Fakultetsnämnden bör initiera ett förändringsarbete vad avser forskarutbildningen i enlighet med den beskrivning som givits ovan (Oslo-modellen). En särskild prodekanus för forskarutbildningen bör inrättas, liksom koordinatorer för samordningen mellan ämnena. Ett vetenskapligt råd. Fakulteten kan inte lösa alla utvecklingsfrågor genast. Den måste säkra ett kontinuerligt idéflöde i utvecklingsarbetet. Den har också att hantera interna spänningar som kan uppkomma under arbetets gång. Därför bör fakultetsnämnden inrätta ett vetenskapligt råd för en period av 3+3 år. Som angetts ovan bör rådet ges ett löpande ansvar för att direkt under nämnd och dekanus driva ett antal centrala utvecklingsfrågor. Rådets uppgifter är policyutvecklande. Rådets funktion bör utvärderas. Regnskogsmodellen. Fakultetsnämnden bör igångsätta ett arbete i syfte att åstadkomma en ny kognitiv modell för fakulteten och dess arbete i enlighet med den beskrivning som givits ovan. Arbetet bör ges gott om tid, ändå bedrivas ihärdigt och målmedvetet. Förankringen är viktig, likaså dialogen med universitetets ledning och, inte minst, med olika externa aktörer, från andra fakultetsområden till det omgivande samhället. Det väsentliga är att fakultetsledningen själv tar en initierande och pådrivande roll i detta arbete. Utöver dessa tre huvudrekommendationer vill vi ur de idéer och uppslag som kommit fram i rapporten urskilja ett antal förslag, vilka vi här avslutningsvis listar utan inbördes rangordning. I vissa fall kan det närmare arbetet med att utveckla dem ledas av det vetenskapliga rådet. I andra fall 129
Page 1 and 2:
Den humanistiska cirkelns kvadratur
Page 3 and 4:
Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 5:
Förord Humanistiska fakultetsnämn
Page 8 and 9:
8 Sammanfattning som präglades fö
Page 11 and 12:
I Uppdrag och arbetsformer Den huma
Page 13:
Uppdrag och arbetsformer mottagit e
Page 16 and 17:
16 Den humanistiska forskningens vi
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
nationella och europeiska kulturarv
Page 42 and 43:
42 Humanistiska fakulteten i Göteb
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79: 78 Humanistiska fakulteten i Göteb
Page 94 and 95: 94 Fakulteten och forskningen även
Page 96 and 97: 96 Fakulteten och forskningen Walle
Page 98 and 99: 98 Fakulteten och forskningen en h
Page 100 and 101: 100 Fakulteten och forskningen Faku
Page 102 and 103: 102 Fakulteten och forskningen dem
Page 104 and 105: 104 Fakulteten och forskningen och
Page 106 and 107: 106 Fakulteten och forskningen Fors
Page 108 and 109: 108 Fakulteten och forskningen huma
Page 110 and 111: 110 Fakulteten och forskningen Det
Page 112 and 113: 112 Fakulteten och forskningen ansv
Page 114 and 115: 114 Slutsatser och rekommendationer
Page 133 and 134: VI Litteratur Allwood, Jens, ”Bö
Page 135: Bilagor a) Bedömargruppens underla
Page 138 and 139: 138 Bilaga a Verksamhetsanalys för
Page 141: Bilaga b Fakultetsanslag samt exter
Page 145 and 146: Bilaga d En bibliometrisk undersök
Page 147 and 148: Bilaga d I databaserna finns inform
Page 149 and 150: Bilaga d också använda sig av den
Page 151 and 152: Tabell 2. Utgiviningsländer för t
Page 153 and 154: Tabell 5. Göteborg 91-95. A&HCI oc
Page 155 and 156: Tabell 8. Lund 91-95. A&HCI och SSC
Page 157 and 158: Tabell 12. Uppsala 96-00. A&HCI och
Page 159 and 160: Tabell 14. Göteborg A&HCI 91-95. B
Page 161 and 162: Diagram 2. Publikationer Göteborg,
Page 163 and 164: Diagram 6. TI Göteborg. Diagram 6
Page 165: Bilaga d mer användbara. Det vore
Page 168 and 169: 168 Bilaga e Ahlsén, E. et al. Nou
Page 170 and 171: 170 Bilaga e Arkeologi Andersson, T
Page 172 and 173: 172 Bilaga e Bergquist, Magnus En u
Page 174 and 175: 174 Bilaga e Melkersson, Anders L
Page 176 and 177: 176 Bilaga e siglo. i Anales. Nuevo
Page 178 and 179:
178 Bilaga e Ailbhe Ó Corrán. Act
Page 180 and 181:
180 Bilaga e Schiöler, Niklas Konc
Page 182 and 183:
182 Bilaga e Thorseth, May Legitima
Page 184 and 185:
184 Bilaga e Slaviska språk Laskow
Page 186 and 187:
186 Bilaga e Toporowska Integrerad
Page 188 and 189:
188 Bilaga e Nolin, Jan Global Poli
Page 190 and 191:
190 Bilaga f 2 Tilldelning av medel
show all

Utv.rderingen av hum forskn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?