Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
110<br />
Fakulteten och <strong>forskn</strong>ingen<br />
Det <strong>av</strong>görande är hur de små ämnena påverkar fakultetens struktur. En<br />
ordning där alla ämnen förväntas svara för alla sorters verksamhet inom<br />
ett likformigt resurstilldelningssystem är en kvarnsten om halsen på många<br />
ämnen. Att utvecklas efter sina förutsättningar i en rikt differentierad<br />
struktur är ett vettigare ideal, som realistiskt kan ta vara på vars och ens<br />
starka sidor och i görligaste mån mildra effekterna <strong>av</strong> de svaga. Till hur en<br />
sådan fakultetsstruktur skulle kunna se ut skall vi återkomma.<br />
I det nyss citerade dokumentet talas det också om att vi står inför ”stora<br />
samhällsförändringar, där det är svårt för att inte säga omöjligt att <strong>av</strong>göra<br />
vilka inriktningar och vilka ämnen vi behöver på 10–20 års sikt.” Det<br />
må så vara, men formuleringen är enligt vår mening alltför defaitistisk.<br />
O<strong>av</strong>sett vad man några årtionden fram i tiden närmare bestämt väljer<br />
att koncentrera sig på finns det något som måste tillgodoses på ett eller<br />
annat sätt. Låt oss kalla det ”de <strong>hum</strong>anistiska kärnämnena”. De kan, om<br />
man så vill, grovindelas i fyra grupper: historiska discipliner, estetiska discipliner,<br />
språkvetenskapliga discipliner samt filosofi och dess grannar (logik,<br />
vetenskapsteori m. fl.). (Indelningen utesluter inte överlappningar.) Ingen<br />
<strong>av</strong> de fyra grupperna kan elimineras utan risk för allvarliga kvalitetsstörningar.<br />
Enligt bedömargruppens mening skulle också de olika ämnena i<br />
alla de fyra grupperna må gott <strong>av</strong> en starkare betoning <strong>av</strong> de jämförande<br />
perspektiven. Det gäller (för att nu nämna två exempel i den stora högen)<br />
lika mycket för de västsvenska studiernas del, där bristen på jämförelser<br />
lätt kan leda till ”provinsialism”, som för sådana ämnen som teoretisk och<br />
praktisk filosofi vilka f.n. kan karakteriseras som starkt eurocentriska.<br />
Dock vill vi med kraft understryka att det behövs omfattande och högkvalitativ<br />
verksamhet inom samtliga dessa fyra områden för att fakulteten<br />
skall kunna leva upp till den roll den <strong>av</strong> hävd intagit och alltfort vill intaga<br />
som en fullvärdig <strong>hum</strong>anistisk fakultet vid ett <strong>forskn</strong>ingsuniversitet på<br />
internationell nivå. Denna uppfattning om bredd är enligt vår mening mer<br />
relevant och konstruktiv än den bredd som anges <strong>av</strong> mängden ämnen, vare sig<br />
nu denna är cirka 30 som i Göteborg eller omkring 70 som i det samarbetande<br />
Oslo-universitetets HF-fakultet.<br />
Ämnen och institutioner – arv och möjligheter<br />
Göteborgs universitet har en utpräglat federativ struktur. Fakulteterna<br />
lever än idag sitt eget liv i betydande självständighet. Tonläget och attityden<br />
fakulteterna emellan präglas <strong>av</strong> detta; här finns, även på <strong>hum</strong>anistiskt<br />
håll, drag <strong>av</strong> betydande självtillit som understundom kan övergå i självtillräcklighet.<br />
Det finns därför en betydande potential att utnyttja vad gäller<br />
samarbetsmöjligheter. Åtskilligt <strong>av</strong> ansvaret för detta ligger på den högsta<br />
nivån inom universitetet, men den <strong>hum</strong>anistiska fakulteten måste själv<br />
driva på och formulera möjligheterna.
Change language