Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
22<br />
Den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens villkor<br />
”kunskapsindustrier för <strong>hum</strong>anister” (20 poäng) som ett omfattande<br />
flerårigt utvecklings projekt.<br />
Ett viktigt argument för kulturvetenskaplig <strong>forskn</strong>ing har att göra med<br />
något man kunde kalla ”demokratisk kvalitet”. Denna har länge kopplats<br />
till medborgartanken, vilket fortfarande är väsentligt. Välutbildade människor<br />
med förmåga till självständiga överväganden är grundläggande för<br />
en fungerande demokratisk offentlighet. Men demokratin vilar också på<br />
institutioner, vilkas prestationer och kvalitet i hög grad är beroende <strong>av</strong><br />
nivån på den utbildning och den <strong>forskn</strong>ing som pågår i det egna landet.<br />
Just det sistnämnda är en poäng; i många andra sammanhang kan vi förlita<br />
oss på arbete som utförs i hela världen, men för att i Sverige klara<br />
vår kompetensförsörjning måste vi ha egna förstklassiga institutioner för<br />
utbildning och <strong>forskn</strong>ing. Myndigheter, skolor, museer, medier, kulturinstitutioner,<br />
bildningsorganisationer – vilka alla bidrar till demokratins<br />
funktionssätt och kvalitet – är beroende <strong>av</strong> högskolorna och universiteten<br />
för rekrytering <strong>av</strong> personal, för flöden <strong>av</strong> idéer och impulser. En torftig<br />
<strong>forskn</strong>ing inom <strong>hum</strong>aniora och samhällsvetenskap ger i längden ett torftigare<br />
offentligt samtal, svagare samhällsinstitutioner och en fattigare demokrati.<br />
Detta samband är egentligen självklart, men ägnas en alldeles för<br />
liten uppmärksamhet, inte minst <strong>av</strong> forskarsamhället.<br />
Det ovan sagda hindrar inte att det också är angeläget med en kritisk<br />
inställning till <strong>hum</strong>aniora. Vi kan inte bestrida att <strong>hum</strong>anistisk <strong>forskn</strong>ing<br />
i det förflutna använts för syften som vi idag inte sympatiserar med.<br />
Forskning om folks och kulturers överlägsna egenskaper, om civilisationers<br />
status, om gruppers ursprung och hemortsrätt, om historiens mening<br />
och in nebörd är bara några exempel på områden där <strong>hum</strong>anistisk vetenskap<br />
fått djupt destruktiva verkningar. Humaniora har i påfallande hög<br />
utsträckning varit ägnade åt att legitimera nationella projekt <strong>av</strong> olika slag,<br />
och gränsdragningar, ofta pejorativa, mellan olika mänskliga och kulturella<br />
uttryck har varit en f<strong>av</strong>oritsysselsättning för utövare <strong>av</strong> de discipliner som<br />
vi idag kallar <strong>hum</strong>anistiska.<br />
På motsvarande sätt bör vi vara klara över att framtiden kan komma att<br />
fälla hårda domar över den <strong>forskn</strong>ing som bedrivs idag, och, kanske lika<br />
sannolikt, över de försummelser och prioriteringar som <strong>forskn</strong>ingen uppvisar.<br />
Ett litet observandum, som dock gäller Göteborgs <strong>hum</strong>aniora i mindre<br />
grad än många andra svenska universitets, är att det ännu vid 2000-talets<br />
ingång är en förkrossande dominans <strong>av</strong> nationellt (dvs. svenskt) präglade<br />
uppgifter på den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens agenda, och att de internationella<br />
skeendena inte i någon större skala lyckats locka den fria <strong>forskn</strong>ingens<br />
krafter, och för den delen inte heller universitetens och <strong>forskn</strong>ingsrådens<br />
resursprioriterande församlingar.
Change language