Utv.rderingen av hum forskn

78
Humanistiska fakulteten i Göteborg
inte minst den göteborgska avhandlingsspecialitet som innebär en kombination
av humanistisk forskning och konstnärligt utvecklingsarbete.
Med inriktningen på musiksociologi och musiketnologi och konstnärligtkreativa
avhandlingar har institutionen fått en distinkt forskningsprofil
(”Göteborgs-skolan”).
De inskickade åtta arbetena visar att bredd gott kan förenas med hög
kvalitet. Där finns fem arbeten i flerhundrasidorsklassen: om musiklivet i
Göteborg under mellankrigstiden, om musik i radio och TV 1925–1995,
om svensk rockmusik, en doktorsavhandling om komponisten Allan Petterson
och en doktorsavhandling om gitarrspelteknik på 1800-talet.
Alla dessa arbeten framstår som synnerligen gedigna humanistiska forskningsbidrag.
De bygger på grundliga källstudier, de täcker in hittills försummade
områden, de demonstrerar musikvetenskaplig skicklighet på hög
nivå, och – inte minst – de är välskrivna. Det sist nämnda verket är ett
utmärkt exempel på hur en erfaren praktikers kunskaper kan bidra till
humanistisk forskning. Författaren framhäver att arbetet är att betrakta
som tillämpad forskning i det att det mynnar ut i en antologi med gitarretyder
från 1800-talet, arrangerade för nutida gitarrer (som skiljer sig en
hel del från 1800-tals-instrumenten) och utprövade i hans egen undervisning.
(Notsamlingen är avhandlingens del 2.) Beteckningen tillämpad
forskning skulle med fördel kunna användas på mycket av det som görs i
humaniora, inte minst i de s.k. stora skolämnena, men det är ovanligt att
humanisterna själva är så medvetna om vad de gör som man är vid musikinstitutionen
i Göteborg.
De tre artiklarna vidgar perspektivet ytterligare. I en av dem tydliggörs
Göteborgsskolans teoretiska fundament. Den andra artikeln analyserar för
hållandet mellan musik och bild i några smakprov från musikvideogenren.
I den tredje artikeln utvidgas musikvetenskapens traditionella område –
analyser av musikaliska anordningar av ljud från instrument o. d. och tystnad
– till analyser av alla möjliga ljudomgivningar (”soundscapes”), t. ex.
sådana ljud som vi omges av när vi färdas i bilar av olika slag.
Tre av de stora arbetena ingår i musikinstitutionens utmärkta skrift serie.
Ett av dem har också publicerats på Bo Ejeby Förlag i Göteborg. Två av
artiklarna är tryckta i välrenommerade tidskrifter, den tredje ingår i en
artikelsamling tryckt i Finland. Institutionen för musikvetenskap uppger
att fem större böcker skrivna av forskare vid institutionen har utkommit i
stora upplagor under de tre sista åren och att institutionen generellt fäster
stor vikt vid den tredje uppgiften och deltar flitigt i utåtriktade evenemang
av olika slag, vilket också bekräftas av de årliga forskningsöversikterna.
Musikämnet tillhör tätlaget inom fakulteten i fråga om antal disputationer
(11 stycken under perioden 1995–99), men också här kunde genom-