Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
106<br />
Fakulteten och <strong>forskn</strong>ingen<br />
Forskningens starka anknytning till den traditionella ämnesindelningen<br />
medför problem inte minst när det gäller forskarutbildningen. De existerande<br />
samarbetsförsöken, delvis tillkomna på initiativ från studenternas<br />
sida, är inte tillräckliga. Den organiserade forskarutbildningen befinner sig<br />
fortfarande i startfasen. Det mesta återstår att göra. Det är uppenbart att<br />
mycket skulle kunna vinnas på att ordna gemensamma kurser och seminarier<br />
på doktorandnivå för grupper <strong>av</strong> ämnen som hör naturligt samman,<br />
t.ex. språkämnena för sig, de estetiska ämnena för sig, idéämnena (teoretisk<br />
och praktisk filosofi, logik, idéhistoria och vetenskapsteori) för sig och så<br />
vidare.<br />
En modell för en sådan omorganisation som fakulteten bör studera närmare<br />
finner man i systerfakulteten vid universitetet i Oslo. Forskarutbildningen<br />
i det som där heter den historisk-filosofiska fakulteten är organiserad<br />
i fem ämnesområden (se nedan kapitel V), som bedömargruppen<br />
förordar att man överväger även i Göteborg. Om det visar sig praktiskt<br />
möjligt att välja samma organisation i ämnesområden som vid universitetet<br />
i Oslo, skulle det dessutom ha den fördelen att samarbetet mellan de två<br />
<strong>hum</strong>anistiska fakulteterna i Göteborg och Oslo skulle underlättas.<br />
Institutionssammanslagningar?<br />
En möjlig, men sällan populär, organisatorisk väg att uppmuntra till vidgat<br />
samarbete inom <strong>forskn</strong>ing, är att slå samman institutioner. En administrativt<br />
motiverad åtgärd leder inte nödvändigtvis till att <strong>forskn</strong>ingsaktiviteten<br />
blir större. Ett alternativ är att försöka koppla samman ämnen på ett annat<br />
sätt än i en redan existerande ordning. Samlokaliseringen mellan antikens<br />
kultur och samhällsliv och arkeologi borde sålunda på sikt kunna leda till<br />
ett vidgat samarbete och det inte bara inom metodfrågor. Ett visst samarbete<br />
inom grundutbildningen förekommer fortfarande mellan latin och<br />
antikens kultur. Dock borde både latin och grekiska kunna få en mer lingvistisk<br />
profil inom fakulteten. Vid universitetet i Bergen lever de klassiska<br />
språken i ett gott samboende med egyptologi, religionshistoria och rysk<br />
litteratur. Vid Oslo-fakulteten har tillkomsten <strong>av</strong> storinstitutionen med ca<br />
40 fast anställda lärare, Klassisk og romansk institutt, givit latin och grekiska<br />
en bättre <strong>forskn</strong>ingsmässig och universitetspolitisk plattform än tidigare.<br />
En i Göteborg fullt tänkbar sammanslagning gäller ämnena idé- och lärdomshistoria<br />
och vetenskapsteori. Man bör också i samma anda fundera<br />
över utvecklingen inom filosofiämnena.<br />
När Göteborgs högskola stiftades 1891, inrättade man sig på det vis som<br />
donatorn hade föreskrivit: man koncentrerade sig på det som den gången<br />
var examensämnen. Eftersom valet föll på det historisk-filosofiska området,<br />
kom också filosofiämnet med från början. Och eftersom man måste
Change language