Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
16<br />
Den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens villkor<br />
från olika externa intressenter. Hannestad noterar exempelvis att det på<br />
UNESCO:s världskonferens för vetenskapen under 2000-talet, som hölls<br />
sommaren 1999, höjdes många röster för att <strong>hum</strong>anistisk <strong>forskn</strong>ing måste<br />
ingå i definitionen <strong>av</strong> vetenskap – ”science”. Hon noterar också att <strong>hum</strong>anister<br />
i stigande utsträckning faktiskt börjat bejaka frågan: ”Hvad kan det,<br />
du l<strong>av</strong>er, bruges til?” (Hannestad, 2000).<br />
I den senaste svenska <strong>forskn</strong>ingspropositionen, Forskning och förnyelse<br />
(prop. 2000/01:3), anges <strong>hum</strong>aniora som ett prioriterat område, bland<br />
annat med hänvisning till den pågående samhällsomvandlingen och behoven<br />
<strong>av</strong> internationella, historiska och komparativa perspektiv. Regeringen<br />
anser att den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingen behöver stärkas och betonar vikten<br />
<strong>av</strong> att skapa <strong>forskn</strong>ingsmiljöer som attraherar framstående utländska forskare,<br />
<strong>av</strong> att öka rörligheten bland forskare och <strong>av</strong> att utveckla samarbetet<br />
mellan lärosätena så att de kan specialisera sig och så att deras insatser kan<br />
komplettera varandra.<br />
Detta har ingått i bakgrunden när vi under år 2000 gett oss i kast med<br />
uppdraget att värdera <strong>forskn</strong>ingen vid Göteborgs universitets <strong>hum</strong>anistiska<br />
fakultet.<br />
Men i bakgrunden har också funnits bistrare realiteter. Fakulteten i<br />
Göteborg har, precis som de flesta andra, dragits med ekonomiska bekymmer.<br />
Under flera år i slutet <strong>av</strong> 1990-talet har det rått anställningsstopp för<br />
forskarassistenter, och nyrekryteringen har rent allmänt varit svag. Fakulteten<br />
har också en struktur och en uppsättning uppgifter som är svår att<br />
hantera. Humanistisk <strong>forskn</strong>ing har en del <strong>av</strong> sitt existensberättigande i ett<br />
brett, komparativt perspektiv. Det betyder att många geografiska områden,<br />
kulturer och kronologiska perioder bör finnas representerade för att en del<br />
<strong>av</strong> det <strong>hum</strong>anistiska studiet skall vara meningsfullt. Det betyder också att<br />
olika, och helst många, språk bör ingå i repertoaren vid en <strong>hum</strong>anistisk<br />
fakultet. Förekomsten <strong>av</strong> en bredd ter sig särskilt angelägen mot bakgrund<br />
<strong>av</strong> utbildningens behov. Såväl grundutbildning som forskarutbildning kräver<br />
att de studerande möter inte bara en handfull specialister inom smala<br />
områden, utan också kvalificerad, <strong>forskn</strong>ingsanknuten undervisning inom<br />
breda fält <strong>av</strong> kultur, språk och historia.<br />
Lika önskvärt som bredd är emellertid också fördjupning. Forskning<br />
innebär i sig ett implicit kr<strong>av</strong> på begränsning, så att fördjupning blir<br />
möjlig.<br />
Dessa två <strong>hum</strong>anistiska ideal, bredd och fördjupning, står onekligen<br />
i ett spänningsfyllt förhållande till varandra. Lägger man därtill att de<br />
ekonomiska resurserna är begränsade, både vid de enskilda fakulteterna<br />
och nationellt, så måste man inse att vi har att göra med ett klassiskt och<br />
genuint dilemma. Hur skall bredd och mångfald i fråga om språk, kultur,
Change language