Utv.rderingen av hum forskn

82
Humanistiska fakulteten i Göteborg
Slavistiken är väl inarbetad i Göteborg sedan decennier, men forskningssituationen
är f.n. inte tillfredsställande. Ämnet behöver vitaliseras. Det är
dock en liten ljuspunkt att ämnet har haft vissa externa bidrag under den
gångna treårsperioden (även om vi ser en sjunkande tendens, och även om
vi måste ta hänsyn till att en del av medlen avser uppdrag för tolkutbildning,
inte forskning). Ämnet har haft sex till åtta doktorander under de
senaste åren och fem disputationer. Inbjudna föreläsare och institutionsmedlemmarnas
gästprofessurer, gästföreläsningar och konferensdeltagande
visar på en hygglig internationell aktivitetsnivå.
Spanska
Ämnet är en del av institutionen för romanska språk och samarbetar med
Iberoamerikanska institutet. Betydelsen av forskning i spanska ämnen är
stadigt stigande i takt med det växande antalet spansktalande invandrare
i Sverige och också mer generellt som en följd av globaliseringen; spanska
är ett av världens mest talade språk. Vid Göteborgs universitet har det funnits
en professor i spanska sedan 1993, och institutionen har därutöver två
docenter.
Utväljandet av de åtta bästa arbetena gav oss ett något negativt intryck
av institutionen. Man avstod tydligen från att diskutera kvalitet med varandra
och skickade i stället in elva arbeten från tre forskare. Alla arbetena är
artiklar, flera ännu inte publicerade. Ämnesområdena är dels litteraturvetenskap
om moderna spanska författare, dels språkvetenskap, och där finns
också en historisk-sociologisk beskrivning av två områden i Afrika. Inget
tyder på någon livlig intern kommunikation.
Men det finns också tecken som pekar i annan riktning. Institutionen
har ofta gäster från utlandet, och man har ett Sokratessamarbete med flera
spanska universitet. Professorn i ämnet har många förtroendeuppdrag, han
deltar ofta i bedömningsarbete vid andra universitet, och han har under
den här aktuella perioden flera gånger inbjudits att gästföreläsa vid universitet
i Spanien, Tyskland och Norge.
Under den undersökta tidsperioden har ämnet haft 6–7 doktorander,
men bara en disputation. Andelen externa medel är låg.
Sammanfattningsvis är vårt intryck att detta är en liten men aktiv forskningsmiljö,
som kan utveckla sitt interna samarbete och som bör söka former
för att få bättre utväxling på sin talang och sina ambitioner.
Svenska språket
Institutionen har inlämnat inte mindre än 18 publikationer för bedömning,
vilket förklaras av att institutionen egentligen består av två avdelningar.
Åtta doktorsavhandlingar representerar nordiska språk och åtta
språkvetenskaplig databehandling. Dessutom har insänts ett band av tre-