Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
32<br />
Den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens villkor<br />
En ytterligare faktor skall nämnas, nämligen den växande betydel sen<br />
<strong>av</strong> regionala och lokala <strong>forskn</strong>ingsfinansiärer. En utredning presenterad i<br />
mars 2000 <strong>av</strong> Landstingsförbundet och Kommunförbundet gemensamt<br />
(Bergström m. fl., 2000) visar att den offentliga regionala och kommunala<br />
sektorn svarar för <strong>forskn</strong>ingsbidrag i storleksordningen 7 miljarder kronor<br />
per år. I allt väsentligt går även dessa resurser <strong>hum</strong>aniora förbi; inte minst<br />
vård- och medicinsk <strong>forskn</strong>ing får del <strong>av</strong> dessa resurser. Det finns dock<br />
andra regionala aktörer, till exempel kommunala <strong>forskn</strong>ingsstiftelser och<br />
privata donatorer, som lämnar bidrag till <strong>forskn</strong>ingen, ett mönster som<br />
märks främst vid de mindre högskolorna, där specialdestinerade bidrag kan<br />
ge viktiga marginella effekter. Även Lunds universitet har mottagit åtskilliga<br />
privata donationer, för att nämna ett exempel.<br />
Vad som beskrivits ovan är genomförda, pågående eller kända framtida<br />
förändringar <strong>av</strong> finansieringslandskapet. Sannolikt kommer under åren<br />
framöver ytterligare förändringar att ske, men om dessa kan vi inte veta<br />
något säkert. Inget kan uteslutas, exempelvis skulle en återgång till en<br />
prioritering <strong>av</strong> mer disciplinbaserad <strong>forskn</strong>ing och större andel små anslag<br />
kunna ske. Statsmakten skulle också kunna resonera så att fakultetsmedlen<br />
bör förstärkas när annan finansiering växer. Helt nya prioriteringar mellan<br />
olika vetenskapsområden skulle i princip kunna ske, så att <strong>hum</strong>anistisk<br />
<strong>forskn</strong>ing ytterligare uppgraderades i förhållande till andra områden, eller<br />
tvärtom. Men även om inget <strong>av</strong> detta kan uteslutas, finns för närvarande<br />
(enligt <strong>forskn</strong>ingspropositionen, vars perspektiv sträcker sig fram till 2004)<br />
inga tecken som tyder på en sådan utveckling.<br />
Vad som istället karakteriserar finansieringslandskapet är snarare att nya<br />
och växande resurser förs till stora program med bred inriktning på såväl<br />
grund<strong>forskn</strong>ing som möjliga tillämpningar och problemlösning. De stora<br />
resurser som förs via stiftelser och sektorsorgan är inte i princip stängda för<br />
<strong>hum</strong>anistisk <strong>forskn</strong>ing, men de kan bara göras tillgängliga för <strong>hum</strong>anister<br />
om dessa förmår bygga allianser med andra forskare eller förmår utforma<br />
projekt och program som kan bidraga till att nå de mål som respektive<br />
finansiär har satt upp. Att detta inte är någon omöjlig uppgift visas exempelvis<br />
<strong>av</strong> att <strong>hum</strong>anistisk <strong>forskn</strong>ing och konstnärligt utvecklingsarbete har<br />
fått visst utrymme i det interaktiva institut som byggts upp med enheter i<br />
Göteborg, Malmö, Stockholm respektive Umeå med medel från SSF. Men<br />
det allmänna mönstret är att <strong>hum</strong>anistiska forskare bara sällan deltager i de<br />
riktigt stora tvärvetenskapliga programmen. O<strong>av</strong>sett var ansvaret ligger –<br />
både <strong>hum</strong>anister och finansiärer kan nog ha anledning att reflektera över<br />
sina relationer – så är detta förhållande otillfredsställande, och bedömargruppen<br />
har anledning att återkomma till frågan om på vilket sätt <strong>hum</strong>anisterna<br />
i Göteborg skulle kunna agera för att bli mer delaktiga i utvecklingen.
Change language