Utv.rderingen av hum forskn

58
Humanistiska fakulteten i Göteborg
antagna doktorander (90 stycken år 1998); forskarutbildningens effektivitet
är inte imponerande.
Externfinansieringen är omfattande (hela fem gånger större än fakultetsanslaget),
men det brukar den vara vid arkeologiinstitutioner genom de
många grävningsprojekten där arkeologer blir indragna, i alla fall i sin egen
region. Men det skall också sägas att en försvarlig del av externmedlen
kommer från reguljär forskning, finansierad av nationella råd och fonder;
även medel från EU har erövrats. Medlen har mer än fördubblats på två år.
Arkeologi i Göteborg befinner sig obestridligen i en dynamisk fas präglad
av snabb expansion.
Att institutionens nya doktorer ägnar sig åt ren entreprenörverksamhet
är ett positivt drag och är ett förhållande som pekar framåt. Eftersom
arkeologerna också ingår i ett stort europeiskt, och globalt, samarbete, kan
det förefalla märkligt att kontakterna inte är mer intensiva mellan deras
ämne, antikens kultur och samhällsliv och de klassiska språken. Institutionerna
är dock redan samlokaliserade, och borde i framtiden kunna ha stort
utbyte med varandra, både metodiskt och på andra sätt.
Engelska
Ämnet engelska representerar två vetenskapsgrenar, med professurer i
språkvetenskap och litteraturvetenskap. Institutionen har insänt en grupp
arbeten för var och en av de två vetenskapsgrenarna. Vi diskuterar först de
två vetenskapsgrenarna separat och avslutar med en sammanfattning för
hela ämnet.
Engelsk språkvetenskap
Institutionen har valt ut sju arbeten: en monografi, tre artiklar och tre
doktorsavhandlingar. Det viktigaste är ämnesföreträdarens bok om Conversational
Routines: Convention and Creativity. Detta representerar arbete
vid forskningsfronten, och det är publicerat internationellt av ett förlag
(Longman) som är känt för sina många goda publikationer i engelsk lingvistik.
Analysen bygger på ett stort talspråksmaterial, som behandlas på ett
insiktsfullt sätt. Ett tecken på ämnesföreträdarens internationella position
är att hon är ansvarig för pragmatik och diskurs för The Annotated Bibliography
for English Studies.
De tre artiklarna behandlar begränsade problem men ger alla prov på god
insikt både i språk och teori. En artikel tar upp en omstridd fonologisk
utveckling i ett elegant resonemang som drar in ljudsubstitutioner, språkinlärning,
perception samt de aktuella ljudens utbredning i olika språk. En
annan diskuterar på ett insiktsfullt sätt ett problem i modern engelsk syntax,
s.k. ”vacuous extraposition from object”. En välskriven och väldokumenterad
artikel ger en översikt över debatten om ”split infinitives” i eng-