Utv.rderingen av hum forskn

Slutsatser och rekommendationer
doktorandseminarier på institutionsnivå, speciellt i de stora ämnena.
Ämnesidentiteten bevaras alltså även med denna organisation.
Erfarenheterna av Oslo-modellen är goda. Det är inspirerande att arbeta
i en tvärvetenskaplig miljö. En ämnesövergripande organisering av forskarutbildningen
kan leda till en mer dynamisk och inspirerande forskningsmiljö.
På längre sikt kan den också föra till bättre (tvär)vetenskapligt samarbete
– ett önskemål som är uttryckt av många, både enskilda forskare
och ledare för fakulteten och institutionerna. Det skulle också, även på
kort sikt, kunna medföra att krafter frigjordes så att utbudet av kurser vid
forskarutbildningen utökades.
Bedömargruppen rekommenderar fakulteten att prioritera integreringsarbetet
inom forskarutbildningen. Det är en praktisk verksamhet som
bedrivs dagligen vid nästan alla institutioner. Det skulle också innebära att
idéer om samverkan skulle kunna prövas under realistiska förhållanden och
i en verksamhet där de flesta forskare har egen erfarenhet.
Integrerad forskning
Det är i stort sett omöjligt att förutse vart forskningen kommer att röra
sig, än mindre bör den styras. Därför måste den organisation som finns för
forskningen vara tillåtande och flexibel. Institutionsmodellen har sådana
drag, men måste alltså kompletteras för att fakulteten skall kunna undvika
tråkiga nedskärningar. Detta är som framgått ett av huvudskälen till att
vi föreslår inrättandet av ”träden”. Det är alltså inom eller i anknytning
till dessa som forskningen i första hand kan integreras. Forskningens integration
tänker vi oss består i hög grad i byggandet av gemensamma forskningsprojekt
och program. Ny och vital forskning måste emellertid tas tillvara
oavsett var den finns och oavsett vad den handlar om. Det betyder att
man inte får försumma chanser som dyker upp i den lägre vegetationen.
Nya träd skall ständigt kunna uppstå. Nya kombinationer av olika forskningsintressen
skall alltid kunna öppnas.
Dock måste vi med skärpa betona att den befintliga institutionsmodellen
inte klarar detta. Av de trettiotalet ämnen som finns vid fakulteten är
det idag bara omkring hälften (16) som intjänar externa bidrag över en
miljon kronor. Sex ämnen svarar för två tredjedelar av hela den externa
intäkten. I praktiken finns med andra ord redan en trädstruktur, fast med
den avgörande nackdelen att den inte fungerar som en regnskog utan som
en serie stuprör, där nästan inget flöde sker på tvären.
Hur många positiva argument som än kan radas upp till förmån för
en regnskogsmodell, så skall hindren inte underskattas. Traditionens makt
är stark, liksom vanans. Meritering sker inom discipliner, forskare har
grundläggande drivkrafter att meritera sig inom ämnena. Det är just av
127