Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens villkor<br />
Hur den nya rådsorganisationen kommer att agera är än så länge oklart.<br />
Det är sannolikt att de ämnesinriktade råden kommer att fortsätta att<br />
väsentligen stödja grund<strong>forskn</strong>ing i mindre eller medelstora projekt, särskilt<br />
mot bakgrund <strong>av</strong> förändringarna i övrigt. I den mån resursförstärkningar<br />
kommer till råden, vilket verkar bli fallet, är det således rationellt för<br />
ett lärosäte att vidmakthålla en bas i disciplinbaserad <strong>forskn</strong>ing. Men samtidigt<br />
synes det finnas en allvarligt menad ambition med Vetenskapsrådet<br />
att genom detta stödja nyskapande initiativ i gränslandet mellan ”gamla”<br />
discipliner och nya <strong>forskn</strong>ingsområden. Om inte annat kan Vetenskapsrådet<br />
verka för att sådant skall ske under medverkan <strong>av</strong> de olika ämnesråden.<br />
Detta talar ytterligare för nytänkande och allianser mellan områden. Universitet<br />
och högskolor som förmår göra kloka och framsynta kombinationer<br />
<strong>av</strong> befintliga resurser skulle kunna mobilisera rejält stöd för sina satsningar.<br />
Härvid torde idag existerande gränser mellan fakultetsområdena<br />
inte utgöra legitima eller meningsfulla argument, en tanke som för övrigt<br />
ligger i linje med de önskemål som genomsyrar en skrift <strong>av</strong> professor Jens<br />
Allwood vid Göteborgsfakultetens lingvistikinstitution. Allwood kritiserar<br />
att ”institutionen och fakulteten” blivit ”sakrosankta enheter” vid svenska<br />
universitet. ”Vad som i mycket varit en administrativ historisk tillfällighet<br />
upphöjs… till rättesnöre för fördelning <strong>av</strong> medel…” (Allwood, 2000)<br />
Det sammantagna intrycket <strong>av</strong> förändringarna i finansieringslandskapet<br />
är således att allt större kr<strong>av</strong> ställs på de enskilda universitetens och fakulteternas<br />
ledningar. Åtskilliga resurser finns att hämta, men de går inte längre<br />
att hämta genom att till statsmakten rikta önskemål om utbyggnader och<br />
satsningar. I stället handlar det om att utifrån övergripande prioriteringar<br />
som gjorts såväl <strong>av</strong> statsmakten som <strong>av</strong> resursstarka stiftelser – vilkas styrelser<br />
emellertid i de flesta fall tillsätts <strong>av</strong> regeringen – bygga de trovärdiga,<br />
starka och nyskapande <strong>forskn</strong>ingsmiljöer vilka befinns värdiga att mottaga<br />
resurser.<br />
En fråga i detta sammanhang är hur långt ett universitet, eller en fakultet,<br />
bör gå i riktning mot ”the entrepreneurial university”, eller bort från en<br />
ämbetsmannamodell och i riktning mot en marknadsmodell. Frågan har<br />
inget entydigt svar, även om vi menar att det är långt kvar till dess att<br />
svensk <strong>hum</strong>anioras autonomi och akademiska frihet hotas. Statsvetaren<br />
Johan P. Olsen kommer till en liknande slutsats i sin analys <strong>av</strong> det norska<br />
Mjösutvalgets förslag. Förändringar bör ske varsamt och genomtänkt,<br />
men samtidigt är den traditionella universitetsmodellen inte nödvändigtvis<br />
något ideal. Förändringar är inte bara önskvärda utan också legitima,<br />
rent<strong>av</strong> nödvändiga (Olsen, 2000), och hur väl man lyckas med dem kan<br />
också påverka framgången under de nya omvärldsvillkor som råder för<br />
universiteten.<br />
33
Change language