Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens villkor<br />
industri. Studien redovisar en hög aktivitet bland <strong>hum</strong>anistiskt utbildade<br />
som kulturentreprenörer, enskilda företagare i branscher som film, medier,<br />
konst, skriftställarskap. Kulturindustrin förefaller i minst lika hög grad<br />
som andra kunskapsintensiva sektorer <strong>av</strong> ekonomin vara beroende <strong>av</strong><br />
klustring, dvs. nära rumsliga samband mellan företag och utövare inom<br />
området.<br />
För Göteborgs del finns alldeles särskilda skäl att uppmärksamma dessa<br />
frågor. Det är rikets andra stad, som borde kunna vara stor nog för att<br />
innehålla de komplementariteter mellan olika sektorer som ger förutsättningar<br />
för en regional dynamik. Ändå har under lång tid ett tydligt mönster<br />
etablerats, där Stockholm även i förhållande till sin storlek är väsentligt<br />
livskraftigare. Det gäller såväl inom nyföretagande, högteknologiska sektorer<br />
och IT som inom kulturens och <strong>hum</strong>anioras områden. Göteborg har<br />
i förhållande till Stockholm ett institutionellt handikapp, som består i att<br />
de flesta verksamheter som det i ett och samma land bara kan finnas en<br />
<strong>av</strong> – huvudkontor, organisationer, vissa dyra eller kvalificerade anläggningar<br />
– ofta placeras i Stockholm. Motexempel finns, exempelvis Göteborg<br />
Film Festival eller Bokmässan. Förtätningar <strong>av</strong> kultur, <strong>hum</strong>anistisk vetenskap,<br />
nöjen och mässverksamhet förekommer i området kring Korsvägen/<br />
Götaplatsen (Liseberg, Svenska Mässan, Scandin<strong>av</strong>ium, Humanisten,<br />
Artisten, flera teatrar samt, under uppförande, vetenskapscentret Universeum<br />
och Världskulturmuseet). Men det överordnade mönstret består: karriärvägarna<br />
för kulturens och <strong>hum</strong>anioras folk, även i Göteborg, går i stor<br />
utsträckning till Stockholm, mindre ofta i den omvända riktningen.<br />
En viktig del <strong>av</strong> den sociala väven omkring universitet och högskolor<br />
utgörs <strong>av</strong> deras egen byggda och fysiska miljö och deras läge i staden.<br />
I byggnaderna och lokaliseringen, i symboler och ornament, i proportioner<br />
och gestalt, kan man <strong>av</strong>läsa vilka ambitioner och ideal som funnits i<br />
det samhälle där universiteten verkar. Universiteten som platser är en ”frusen<br />
ideologi”, för att använda historikern Thomas Benders uttryck (The<br />
Univer sity and the City, 1988). Universiteten och deras omgivningar kan<br />
också upp fattas som ett akademiskt produktionslandskap. Hur detta landskap<br />
smäl ter in i universitetens omland, som är det övriga lokala och regionala<br />
produktionslandskapet, torde säga något om universitetens roll i samhället.<br />
Dessa frågor har rönt ett <strong>av</strong>sevärt ökat intresse under senare år.<br />
Fram till 1990-talets början fanns, med få undantag, knappast någon litteratur<br />
på svenska kring campusmiljö och universitetsgestaltning. Inte ens<br />
Gregor Paulssons klassiska samlingsverk Svensk stad (2 vol., 1950–53) innehöll<br />
någon kvalificerad analys <strong>av</strong> universiteten som inslag i stadsbyggandet,<br />
27
Change language