Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
146<br />
Bilaga d<br />
<strong>av</strong> <strong>hum</strong>aniora. Dessa skillnader uppmärksammas i den undersökning <strong>av</strong><br />
två discipliner inom <strong>hum</strong>aniora som utförts <strong>av</strong> CWTS vid Leidens universitet<br />
i Holland. Man lät forskarna själva uttala sig om vilka publikationer<br />
som de såg som mest betydelsefulla. Det visade sig att forskare ibland placerade<br />
böcker och bokkapitel före artiklar i internationell press, och att<br />
vissa discipliner oftare skrev på sitt eget modersmål än engelska. Dessutom<br />
fanns artiklar i vanlig dagspress med på listan över värdefulla publikationer<br />
för en forskare inom <strong>hum</strong>aniora. 3 Dessa resultat ger en vink om att <strong>hum</strong>aniora<br />
inte bara ”forskar” utan också har en roll i kultur- och samhällsdebatten,<br />
och att forskarna ofta publicerar på fler språk än engelska – och i såväl<br />
böcker som artiklar i vetenskapliga tidskrifter och i dagspress.<br />
Dessa förhållanden har kommenterats <strong>av</strong> en specialist på bibliometriska<br />
studier, Olle Persson vid Umeå universitet, som också pekar på att svenska<br />
forskare inom <strong>hum</strong>aniora endast i begränsad omfattning skriver artiklar<br />
ihop med andra inom det internationella forskarsamfundet, vilket är en<br />
ganska vanlig företeelse inom naturvetenskap och medicin. Det har dessutom<br />
funnits en ganska stor variationsrikedom i publiceringsaktivitet inom<br />
de olika disciplinerna i svensk <strong>hum</strong>aniora. 4<br />
Denna bakgrund till följande studie bör hållas i minnet när resultaten<br />
presenteras nedan. Syftet med undersökningen har främst varit att kartlägga<br />
i vilken utsträckning arbeten från Humanistiska Fakulteten refereras<br />
i internationella tidskrifter. Ett omnämnande som medför att arbetet återfinns<br />
i referenslistan kommer härefter något felaktigt kallas citering. En<br />
citering behöver alltså inte innebära att det förekommer ett citat. Tillsammans<br />
med uppgifter om hur många arbeten som finns publicerade i dessa<br />
tidskrifter kan sådana data användas som en indikator på vilket internationellt<br />
genomslag <strong>forskn</strong>ingen haft. Denna uppgift är emellertid förenad<br />
med betydande metodologiska svårigheter. Med tanke på undersökningens<br />
karaktär <strong>av</strong> pilotprojekt har därför mycket möda lagts ner på att undersöka<br />
möjligheten <strong>av</strong> alternativa metoder speciellt utvecklade för <strong>hum</strong>aniora.<br />
Dessa metoder kommer dock inte att diskuteras här.<br />
Undersökningen bygger på de data som säljs <strong>av</strong> Institute of Scientific<br />
Information (ISI) i USA. ISI publicerar tre databaser med uppgifter om<br />
citeringar:<br />
SCI (Science Citation Index)<br />
SSCI (Social Sciences Citation Index)<br />
A&HCI (Arts & Humanities Citation Index)<br />
3 Luwel, M. et al. Towards Indicators of Research Performance in the Social Sciences and<br />
Humanities. Leiden: Vlaamse Interuniversitaire Raad, Centrum voor Wetenschaps- en<br />
Tecnologie-Studies (CWTS), June 1999 s. 30-33<br />
4 Persson, O. Svensk publicering i internationella tidskrifter inom <strong>hum</strong>aniora. Inforsk, Umeå<br />
universitet.
Change language