Terapirekommendationer - Västerbottens läns landsting

Ångestsyndrom
Rekommenderad fysisk aktivitet vid ångestsyndrom
Bakgrund
Vid lindrigt ångestsyndrom bör hälso- och sjukvården erbjuda råd om
egenvård i form av fysisk aktivitet (prioritet 3 enligt Nationella riktlinjer för
vård vid depression och ångestsyndrom 2010).
Fysisk aktivitet och träning kan användas:
- för att minska risken för att utveckla ångestsyndrom.
- som alternativ eller tillägg till ordinarie behandling vid panikångest,
möjligen även vid generaliserat ångestsyndrom och hos normalpersoner
med förhöjd ångestnivå.
Ordination
Träningsform – Konditionsträning
Intensitet – lätt till att börja med, därefter rask promenad eller jogging
i pratvänlig takt
Dosering – Promenad dagligen minst 30 minuter, eller jogging 3
ggr/vecka á 30 minuter
Särskilda beaktanden
Många upplever ökad ångest när de börjar träna på grund av aktivering av
det sympatiska nervsystemet med ökad puls, hjärtklappning, svettning och
ökad andning. Samma fysiska reaktioner sker vid stark ångest. Informera
patienten om att detta är ofarligt. Källa FYSS 2008 sid 603
Paniksyndrom, social fobi, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom
och generaliserat ångestsyndrom. Se nationella riktlinjer för vård vid
depression och ångestsyndrom 2010 och lokala vårdprogram, samt
SBU-rapport 171/2005 Behandling av ångestsyndrom; www.sbu.se.
Citalopram har inte lika god effekt jämfört med andra SSRI. OBS
citalopram ger även dosberoende ökning av QT-tid, paroxetin har en hel del
biverkningar. Sertralin ligger bäst till av SSRI. Det kan förväntas att SSRIpreparaten
som grupp kan ha likartade effekter, s.k. klasseffekt, vid olika
former av ångestsyndrom. Vid behandling av ångest gäller lägre doser än
vid depressionsbehandling, undantaget tvångssyndrom.
Långtidsbehandling med benzodiazepiner rekommenderas inte.
I första hand
sertralin t.ex. Sertralin *
fluoxetin t.ex. Fluoxetin*
(Beakta risken för interaktion vid användning av fluoxetin)
* utbytbart
122