Terapirekommendationer - Västerbottens läns landsting

Förmaksflimmer
Se även lokala riktlinjer för förmaksflimmer, Socialstyrelsens riktlinjer för
hjärtsjukvård 2008, www.socialstyrelsen.se/Publicerat/ samt European
Society of Cardiology, www.escardio.org
Av hänsyn till val av behandling är det väsentligt att karaktärisera symtomatologi
och fastställa eventuell bakomliggande eller komplicerande sjukdom.
Den BASALA utredningen innefattar: arytmianamnes, klinisk
undersökning, EKG-dokumentation, ekokardiografi och TSH. För att
kartlägga frekvensvariationen och identifiera ischemi eller utlösande
mekanismer kan långtidsregistrering av EKG eller arbets-EKG vara
indicerad.
Läkemedelsbehandling
Läkemedelsbehandling syftar till att minska risken för stroke, förebygga
flimmerrecidiv samt frekvensreglera hjärtrytmen.
Strokeprofylax
Låg riskgrupp: Ingen antikoagulansbehandling
Utan riskfaktorer enl. nedan behöver man inget profylax.
Årlig blödningsrisk på antikoagulantiabehandling är ca 1.2% och i denna
grupp är alltså strokerisken inte högre än blödningsrisken.
Medelhög riskgrupp: I första hand warfarin.
Vid en poäng enligt nedan är den årliga strokerisken utan
antikoagulansbehandling ca 2,8 procent. I undantagsfall kan ASA användas
till denna kategori. ASA ger ett klart sämre skydd mot stroke än warfarin.
Högriskgrupp: Warfarin rekommenderas.
Vid två poäng eller mer är den årliga strokerisken utan
antikoagulansbehandling från 4 procent och indikationen för warfarin stark.
Om warfarin avstås bör orsaken till detta journalföras för tydlighetens skull.
CHAD2DS2-VASc Tromboembolirisk och behandlingsrekomendation vid FF
Hjärtsvikt (EF75år 2p
Diabetes 1p
Tidigare stroke/emboli 2p
Atherosklerotisk sjukdom 1p
Ålder 65-74år 1p
Kvinnligt kön 1p
0p Ingen behandling (ev ASA)
1p Warfarin (ev ASA)
> Warfarin
52