Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122

1098. Skonad ryss. En svensk soldat Kling
från Kållby stred med en ryss i Kållby i
Storkålltrakten och ämnade sticka igenom
honom med bajonetten. Men så föll
ryssen på knä och bad om sitt liv, och då
gav Kling honom nåd. I samma landsvägsdike
hittade man några år efteråt ett
gevär. (Pedersöre)
1099. Slagsmål med ryssarna. Under min
farfars tid kom det ryssar till Finne. De
skulle ta mat och annat åt sig, men gubbarna
började göra motstånd. De voro
nämligen starka och stadiga gubbar här
på Finne. En gubbe lyckades ryssarna få
bakbunden och fastsurrad vid vävstolen
med bomlinorna, men han slog ut med armarna,
så att linorna brusto, och så gåvo
de ryssarna grundligt stryk. (Pedersöre)
1252. Flyktingarna i Gåsjärv. Från Vitavesi
flyttade folket med kvinnor och barn
och kreatur ända till Gåsjärv. Sina ägode-
110
lar hade de gömt på Högrödja och Elakakärret,
som är inne i skogen omkring två
km från byn. Där finnas ännu gropar, som
kallas ”jättegrävan”, där man skall ha haft
pengar och dyrbarheter nedgrävda. Ryssarna
bodde i byn under tiden och åto vad
de hittade. De hade så höga hästar, att de
inte fingo dem att rymmas in genom böndernas
stallsdörrar, och måste därför såga
bort ett par stockvarv ovan dörren, för
att hästarna skulle slippa in. Detsamma
gjorde de i Kajno by och på flere andra
ställen. (Nedervetil)
1259. Striden vid Storbron. Då svenskarna
retirerade norrut, brände de Storbron
över Gamlakarleby älv. Ryssarna, som
kommo efter, revo rior och andra hus på
Honga hemman och byggde av stockarna
en provisorisk bro. Under detta broarbete
avsköto svenskarna med sina fältkanoner
ett antal skott från Kankosidan i Korplax.
Ryssarna hade dock en mycket fördelaktig
ställning på södra sidan om älven att
skydda sina broarbetare. Den så kallade
Rajalustobacken har en ansenlig höjd,
och ifrån denna kunde ryssarna fritt beskjuta
hela vägen till Kanko hemman
och sålunda hålla sina broarbetare skyddade
för svenskarna, vilka för övrigt inte
tycktes vilja göra stort motstånd under
sin snabba flykt norrut. Dock säges, att
någon ryss skall ha fått bita i gräset på
Rajalustobacken.
Vid Liljebergs i Vittsar finnas vid ån
vallar, som ryssarna byggde under kriget.
Flere än en ryss lära inte ha blivit skjutna
1050. Ryssen, som var hård mot skott. En ryss var hård, så att inga kulor beto på
honom. Han släppte ner byxorna och vände blanken åt svenskarna till harm åt dem.
Så tog en svensk löjtnant sin silveruniformknapp, stötte den i bössan och sköt ryssen,
så att han stalp. (Jeppo)