05.09.2013 Views

Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122

Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122

Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

åde märklig och förvånansvärt ouppmärksammad<br />

skildring av händelserna<br />

under inbördeskriget på den östnyländska<br />

landsbygden. I ett förord till en klassikerutgåva<br />

av verket pekar Thomas Warburton<br />

på det faktum att Backman väljer ”ett<br />

stiliserat folkligt tonfall” som åstadkommer<br />

ett drag av förklädnad bakom vilken<br />

läsaren kan spåra ”både skygghet, sårbarhet<br />

och mänsklig upprördhet över inbördeskrigets<br />

händelser”. (s 6) Samtidigt<br />

konstaterar Warburton – med rätta – att<br />

den konstnärliga effekten av Backmans<br />

strävan till maskering snarare leder till att<br />

sårbarheten och upprördheten tydliggörs<br />

och förstärks, inte minst i jämförelse med<br />

den betydligt mera direkt återgivna och<br />

historiskt mera detaljerade romanen Familjen<br />

Brinks öden tre år senare (1922).<br />

Ålandsjungfrun vore värd en mera ingående<br />

analys, men av utrymmesskäl får jag<br />

inskränka mig till att blott i förbigående<br />

peka på tre speciella inslag i Backmans<br />

tematisering av inbördeskriget. För det<br />

första visar hon hur invånarna i två närliggande<br />

byar – Pigbacka och Svartjärv<br />

– representerar hela skalan av olika schatteringar<br />

från vitaste vitt till rödaste rött och<br />

att hatet då det en gång är väckt svämmar<br />

över alla bräddar i en bygd där alla känner<br />

alla. (Inom parentes sagt känner den moderna<br />

läsaren igen de ohyggliga situationer<br />

som utspelade sig i det sönderfallande Jugoslavien<br />

på 1990-talet.) Grannarna visar<br />

ingen inbördes solidaritet utan baktalar<br />

och anger varandra. I sammanhanget är<br />

det särskilt iögonenfallande att Backman<br />

i Ollas husvärdens gestalt tecknar en hemmansägare<br />

som får betala ett högt pris för<br />

sin tolerans och vidsyn genom att fösas<br />

samman med de röda fångarna då de vita<br />

med tysk hjälp återtar makten.<br />

För det andra skildrar Backman ideo-<br />

logiskt medvetna, kämpande kvinnor på<br />

båda sidor om frontlinjen. Ollas värdinnan<br />

är ett hetsigt språkrör för uppfattningen<br />

av de röda som representanter för<br />

österns barbari, medan Åkernäs-Helga,<br />

den trotsiga pigan och agitatorn, framstår<br />

som morskare än mången man. Det<br />

är också uppseendeväckande att barnen<br />

lyfts fram. Huvudpersonen i berättelsen<br />

syr byxor åt Frimans tioåriga pojke som<br />

skall ut i kriget.<br />

För det tredje skildrar Backman summariska<br />

avrättningar till och med av kvinnor,<br />

vilket måste betraktas som speciellt<br />

uppseendeväckande så tidigt som senhösten<br />

1919. Bland offren finns nyssnämnda<br />

Helga. Till de arkebuserade hör även<br />

stenhuggaren Friman, som verkat som de<br />

rödas kommendant i byn efter att en förhatlig<br />

länsman i början av kriget drivits på<br />

flykt. I berättelsens dramatiska slutscen<br />

skuffar Frimanskan och hennes tre söner<br />

mannens blodiga lik på en stor handkärra.<br />

(s 106) En av pojkarna är den barnsoldat<br />

som det nyss var tal om. Skildringen utmynnar<br />

i att huvudpersonen, den från<br />

Åland inflyttade sömmerskan Klara Vester,<br />

blir vittne till hur hennes älskade Ollas<br />

David ställs framför en exekutionspluton.<br />

Efter att de dödande skotten avlossats är<br />

hon redo att ta sitt liv genom att sänka sig<br />

ner i gårdsbrunnen.<br />

De ideologiska motsättningarna och de<br />

blodiga grymheterna kontrasteras genomgående<br />

mot den oskuldsfulla och vårgrönskande<br />

naturen. De svällande bladknopparna<br />

och den annalkande sommaren i det<br />

intensiva solljuset accentuerar det mörker<br />

som vilar över människorna. Titelgestaltens<br />

orubbliga tilltro till oskuldsfullheten<br />

i naturen manifesteras i hennes syn på<br />

bofinken som är lycklig utan frejdebevis<br />

eller medlemsbok.<br />

121

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!