Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Eva Walder-Brundin, Sveriges ambassadör<br />
i Helsingfors sedan mars 2006, höll festtalet<br />
vid <strong>Svenska</strong> <strong>folkskolans</strong> <strong>vänner</strong>s utdelningsfest<br />
2008. Hon hade rubricerat sitt föredrag<br />
Märkesåret 2009.<br />
land och Sverige blivit medlemmar i den<br />
Europeiska unionen har detta samarbete<br />
kunnat vidgas och fördjupas.<br />
72<br />
Katastrofen blev en fördel<br />
Och om vi ser fredsfördraget i Fredrikshamn<br />
den 17 september 1809 på lång<br />
sikt och i ett svensk-finländskt perspektiv<br />
så blir bilden en annan. Det som svenskarna<br />
uppfattade som en katastrof visade sig<br />
småningom bli till fördel både för Sverige<br />
och för Finland. Att det blev så var något<br />
av ett under som vi har skäl att fira.<br />
Dit hör allt det värdefulla som Finland<br />
bidrog med under det gemensamma rikets<br />
sex århundraden – framstående män och<br />
kvinnor, ekonomiska bidrag, militära resurser.<br />
Efter 1809 tillkommer den skick-<br />
lighet med vilken de ledande i Finland<br />
lyckades befästa storfurstendömets autonomi<br />
och småningom gradvis utöka självstyrelsen.<br />
För Sverige innebar detta att ett<br />
fortsatt omfattande utbyte med Finland<br />
kunde bevaras på nästan alla samhällsområden<br />
under storfurstendömets drygt<br />
hundra år. Slutligen har Sverige goda<br />
skäl att tacksamt erkänna den kraft med<br />
vilken det självständiga Finland försvarat<br />
sitt oberoende efter 1917.<br />
Det är alltså tre skeden av förhållandet<br />
Sverige–Finland som vi har skäl att<br />
påminna om: ca 1250–1809, 1815–1917<br />
och 1917–2007. Ett fjärde viktigt inslag<br />
blir naturligtvis avstampet inför framtiden<br />
– de möjligheter och utmaningar<br />
som avtecknar sig för samarbetet mellan<br />
Finland och Sverige under kommande<br />
decennier tack vare framgångarna i det<br />
förflutna. Vi är nu båda medlemmar i den<br />
Europeiska Unionen, och vi har ett mer<br />
”jämlikt” förhållande än någonsin i vår<br />
historia.<br />
Starka band<br />
Av Sveriges befolkning är cirka en kvarts<br />
miljon personer födda i Finland eller innehavare<br />
av finskt medborgarskap. Ungefär<br />
lika många har minst en förälder som är<br />
född i Finland. Detta medför starka band<br />
och nära kontakt över Östersjön. Turistströmmen<br />
mellan våra länder är omfattande<br />
och ökande. Varje dag ser jag Finlandsfärjorna/Sverigebåtarna<br />
angöra och<br />
kasta loss från hamnen i Helsingfors. Detta<br />
dagliga band har stor betydelse. Alla<br />
relationer bygger ju ytterst på personliga<br />
kontakter.<br />
Det är viktigt att komma ihåg att det<br />
finns väldigt många finländare som blivit<br />
framgångsrika i Sverige. Riksbankschef,
Change language