Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kurt Zilliacus<br />
På valborgsmässoaftonen 2008 avled<br />
Kurt Zilliacus i sitt hem i Myrbacka i<br />
Vanda, drabbad av en hjärtattack. Han<br />
blev 80 år gammal och var aktiv in i det<br />
sista. Hans frånfälle är en stor förlust för<br />
en vid krets av <strong>vänner</strong> och kolleger här<br />
hemma och i de andra nordiska länderna.<br />
Så här uttryckte sig en av hans danska<br />
<strong>vänner</strong> när dödsbudet kom: ”Kurre egnede<br />
sig nok ikke til at blive en gammel,<br />
svagelig mand, så for hans skyld er det<br />
måske ikke det værste der kunne hænde.<br />
Men sørgeligt er det”.<br />
Kurt Zilliacus arbetade i över sextio års<br />
tid med de finlandssvenska ortnamnen och<br />
dialekterna. Geografiskt hade hans forskning<br />
sin tyngdpunkt i Åboland. Hans sista<br />
stora arbete var Forska i namn som utkom<br />
2002, och som han privat betecknade som<br />
”texter ur mitt liv”. Artiklarna ger en god<br />
belysning av hans livslånga arbete med<br />
ortnamnsforskning i alla dess former: insamling,<br />
registrering, fältundersökning,<br />
grundforskning och praktisk tillämpning<br />
vid kartläggning och i namnvårdsarbete.<br />
Bokens mest omfattande avsnitt gäller<br />
namnteori, ett område där han skapade ett<br />
genomtänkt och hållbart teoretiskt underlag<br />
för den nordiska namnforskningen.<br />
Kurre ville ha ordning och reda i namnvetenskapen<br />
– liksom i allt annat.<br />
Han utgav en rad namnvetenskapliga<br />
arbeten av bestående värde. I debutverket<br />
Ortnamnen i Houtskär (1966) tog han<br />
avstånd från den då allmänt rådande mer<br />
eller mindre mekaniska lexikaliska analysen<br />
av ortnamn; i stället byggde han upp<br />
en ny syntaktisk-semantisk klassificering<br />
av namnlederna. Arbetet har blivit en<br />
klassiker. I Sydfinländska skärgårdsnamn<br />
(1968) utsträcktes undersökningen till andra<br />
delar av den finländska sydkusten.<br />
Ortnamnspublikationer av mer lätttillgänglig<br />
art är Skärgårdsnamn (1989)<br />
och Orter och namn i ”Finska skären”<br />
(1994), där han sammanfattar huvudresultaten<br />
av sitt mångåriga utforskande av<br />
våra skärgårdsnamn.<br />
Växelverkan mellan svenskt och finskt i<br />
vårt ortnamnsskick var ett återkommande<br />
tema i hans forskning. Han initierade ett<br />
projekt om lånenamn längs språkgränserna,<br />
skrev själv artiklar i ämnet och inspirerade<br />
såväl svenska som finska forskare<br />
att arbeta vidare på egen hand. Han tog<br />
också initiativet till en socioonomastisk<br />
undersökning av folks ortnamnskunskap.<br />
Där var han 1970 långt före sin tid. Som<br />
pensionär redigerade han bland annat ett<br />
Namnledslexikon, som blev klart 1999<br />
och numera föreligger också som webbpublikation.<br />
Arbetet bygger på ortnamnsarkivets<br />
samlade material av ca 300 000<br />
registerkort, som han systematiskt arbetade<br />
sig igenom från A till Ö.<br />
163
Change language