Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
snyggades upp och fick med tiden ett litet<br />
ankarspel som påträffades i en skrothandel.<br />
En behövlig spak svarvades i ek.<br />
66<br />
Hem på bogser<br />
Under den första sommaren 1936, med<br />
NJKs 75-årsjubileum som ett mäktigt<br />
evenemang, kom jag i kontakt med ungdomar<br />
som var intresserade av kosterbåten<br />
och hade erfarenheter. Båten seglades<br />
till Barösund, där en känd arkitektfamilj<br />
hade semesterviste och tog väl emot mina<br />
nya <strong>vänner</strong> och också mig. Båten låg ofta<br />
uppankrad vid Villholm, Fagerviks gamla<br />
sjökrog som blivit sommarviste, där<br />
Stockholmsbåtarna svepte förbi i eftermiddagens<br />
sol med passagerare i däcksstolar.<br />
Augusti 1936 slutade med hårt väder och<br />
då jag återgick till skolan hämtades kostern<br />
hem på bogser till Brändö. Snopet.<br />
Nya segel, ny finish<br />
Min förmyndare och farbror föreslog<br />
själv att modernisera båtens rigg. Då ritningar<br />
till båten saknades – den var oäkta<br />
barn av göteborgaren Folke Selden, skapare<br />
av många kosterbåtar – mätte jag upp<br />
båten på land och tog de viktigaste måtten.<br />
Det blev en rätt snygg skiss som gav<br />
profiler, djupgång och köllängd men inte<br />
volymer. Den sändes till båtkonstruktören<br />
Gösta Kyntzell i Borgå och resulterade i<br />
en segelplan där alla fixpunkter bestod:<br />
mastens plats, alla stagfästen, resp. bardunfästen<br />
och skotpunkter. Uppgiften att<br />
tillverka masten och dess stagning gavs<br />
åt varvet. Seglen beställdes hos Sportartiklar<br />
i Helsingfors. Allt löpande gods<br />
skulle jag själv anskaffa och splitsa till,<br />
tagla m.m.<br />
Masten limmades inte på modernt sätt<br />
men höggs och hyvlades ur en stam, och<br />
blev tung och krängde båten. Den torkade<br />
och blev något lättare, men den tunga masten<br />
satte sin prägel på båten. Storbommen<br />
limmades däremot och blev lätthanterlig,<br />
och fick pröva på olika metoder för skotning,<br />
sedan jag kommit i farten och synat<br />
varierande arrangemang – på främst gästande<br />
svenska yachter. Det slutade med<br />
att jag kopierade R-sexornas skotning,<br />
och lät limma en bom med rektangulär<br />
sektion med en rad block i ruffens tak.<br />
Den roterande bommen försvann, och<br />
därmed rullrevets princip. Jag gjorde otaliga<br />
skisser av planerade ändringar – som<br />
aldrig blev av. Däremot målades båten annorlunda<br />
med mörkblå fribord och med<br />
ruffsidorna ek-ådrade av en yrkesman.<br />
Jag var sedan framme med lackburken<br />
och satte finish på all riktig ek i sargar,<br />
lister och relingslister. Det gällde också<br />
silverbrons på vantskruvar och smide på<br />
däck. Ruffens ventilramar skruvades av<br />
en vinter och förkromades vid en stökig<br />
verkstad i Berghäll, med fin verkan.<br />
En sommar dök Sjöfröken – bekant från<br />
en bok på vers – upp vid Brändö Casinos<br />
trafikbrygga. Båten ägdes av stora industrimän<br />
vid Ahlström-koncernen, och<br />
hade en avlönad besättningsman ombord.<br />
Båten hade varit gaffelriggad, men var nu<br />
bermudariggad med en mesan på aktern,<br />
och med rattstyrning med skramlande<br />
kättingar. Inredningen var bekväm med<br />
många finesser. Jag visste att ägarna räknades<br />
såsom mycket rika. Det hade handlat<br />
om ombyggnader och förbättringar<br />
som kostat en hel del pengar.<br />
På grund<br />
Den andra sommaren 1937 uppstod stora<br />
timmermansarbeten. Jag hade i Onas-
Change language