Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122

641. Sundmans flykt. En fiskare Sundman
på Långskär i Ekenäs skärgård, som levde
i slutet på 1700- och början på 1800-talet,
skulle under kriget av ryssarna tagas till
lots. Han flydde då över Älgö landet till ett
ställe vid båtleden mellan Norrgård och
Södergård, som heter Klaversjakten.
Ett berg stupar där brant i havet, och
just vid sjöskvalpet finnes en naturlig håla
med ett överskjutande tak. Dit tog Sundman
sin tillflykt efter att ha kastat sin
mössa i sjön. Ryssarna, som sågo mössan
flyta på vattnet, trodde, att han drunknat,
och avlägsnade sig. (Ekenäs)
642. Dragonerna Hurtig, Gull och Od.
Hurtig var dragon härifrån Huskusnäs,
Gull från Gullö och Od från Odensö. Om
Hurtig kom hem från kriget vet jag inte
säga säkert, men de andra kommo. Hurtigs
häst hette Klipparen, och den var så
väl exercerad, att när han sade: ”Ge fot!”
så gav han, och när han bad den springa
på folk, så sprang han. Gull och den andra
kommo hem kort före julen. Gull var
i Ekenäs kyrka nyårsmorgonen, och då
visste man inte ännu, att han hade kommit
hem. Han hade god röst, så att hela
församlingen hörde och undrade, vem det
var som sjöng. Där var de hade varit och
krigat hade varit så kallt, att vattnet frös,
när de kastade upp det i vädret. (Snappertuna)
651. Ryssarnas ankomst. Min mormor,
som var värdinna på Norrgård i Vättlax,
88
berättade, att ryssen hade kommit in där i
byarna och torpen och tagit mat åt sig, men
inte gjort något illa. En del av folket hade
farit upp i skogarna, och andra gömde sig
i gamla lador och lämnade allt åt ryssarna.
När ryssarna kommo första gången in,
voro bara gumman och tjänsteflickorna
inne. Och de blevo så skrämda, att de inte
vågade göra något, men ryssarna hade
bara skrattat och kommit och klappat om
dem, och kvinnorna voro så rädda, att de
rakt ville springa i luften. Bröd var på
spettet, och det plockade de åt sig, och
några lämnade pengar på bordet, och så
foro de. (Bromarf)
652. Ryssarnas barmhärtighet. Ryssen
steg i land i Vättlax och kom först till en
gammal gumma. När de stego in, blev hon
liksom skrämd. De började sedan se omkring
sig och märkte, att det var stor fattigdom.
Till sist sågo de i ugnen, och där
var ärtris. De började bråka med gumman,
att hon skulle visa, till vad hon skulle ha
ärtriset. Med tecken fick hon dem att
förstå, att det skulle malas och bakas till
bröd, samt vidare att hon fått det av sin
värdinna emot att hon spann och arbetade
för det. När ryssarna fingo detta klart för
sig, visade en, att hon skulle bära ut riset.
De gåvo bröd i stället, och därefter behövde
gumman aldrig mera baka bröd av
ärtris. (Bromarf)
650. Med vävstolen i skogen. Prästkulla dragons hustru måste gå från Prästkulla
med vävstolen med sig åt skogen, när ryssen kom. Hon skulle väva åt Prästkulla
fröknarna, som skulle gifta sig. (Bromarf)