Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
finska ordförandeskapet i planeringen av<br />
vårt eget. Regeringen prioriterar dessa<br />
frågor: klimat, miljö, energi; jobb, tillväxt,<br />
konkurrenskraft; tryggare och öppnare<br />
Europa; Östersjön och relationerna<br />
med närområdet; EU som global aktör<br />
och slutligen fortsatt utvidgning.<br />
Ännu större närhet<br />
De svensk-finska förbindelserna utvecklas<br />
inte bara automatiskt. Förbindelserna<br />
måste vårdas. Mänskliga kontakter mellan<br />
företrädare för staten, näringslivet,<br />
kulturlivet eller bara mellan enskilda invånare<br />
i våra länder ger förutsättningar<br />
för en ännu större närhet mellan våra<br />
länder. Här erbjuder ju 200-årsminnet ett<br />
utmärkt tillfälle.<br />
Men frågan om hur 200-årsminnet av<br />
riksdelningen skulle uppmärksammas var<br />
initialt en svår fråga i Sverige. Den innebar<br />
ju, som jag nämnt, Sveriges största<br />
förlust. Men samtidigt innebar den ju<br />
att Sverige fick en pålitlig granne i öster<br />
och en granne som vi har så mycket gemensamt<br />
med. Detta senare och vetskapen<br />
om betydelsen av ett nära samarbete<br />
i framtiden tog överhanden. Och nu är det<br />
full fart.<br />
Regeringen beslutade nämligen i maj<br />
2007 att tillsätta en nationalkommitté<br />
ledd av utrikesministern. Den ska under<br />
2008 och 2009 förbereda och samordna<br />
de sätt som Sverige uppmärksammar 1809<br />
års händelser i Sverige och Finland. Vid<br />
det första mötet med Nationalkommittén<br />
döptes den till Nationalkommittén för<br />
Märkesåret 1809. Under Nationalkommittén<br />
finns en exekutiv grupp under<br />
ledning av landshövdingen i Stockholm<br />
Per Unckel. Denna exekutiva grupp har<br />
det yttersta operativa ansvaret för ak-<br />
tiviteterna inom och kring ”Märkesåret<br />
1809”. I det officiella svenska programmet<br />
ingår en historisk utställning tillsammans<br />
med Finland, aktiviteter i Sävar och<br />
Ratan i Västerbotten – sista gången en<br />
främmande trupp slogs på svensk mark,<br />
Ostindiefararen Götheborg III:s besök i<br />
Helsingfors och aktiviteter runt det, riksdagarnas<br />
aktiviteter, den gemensamma<br />
kulturen, en dag i skolan, framtidskonferens,<br />
gemensamt regeringssammanträde,<br />
officiella besök av statscheferna. Det finska<br />
programmet är något mer inriktat på<br />
historiska händelser. Samarbetet mellan<br />
de olika finska och svenska kommittéerna<br />
är gott och intensivt.<br />
Upprättandet av en svensk Nationalkommitté<br />
för Märkesåret 1809 med ministrar<br />
och ledande företrädare för samhällslivet<br />
har naturligtvis inte till syfte<br />
att bara markera ett historiskt viktigt år.<br />
I grunden firar vi märkesåret 1809 för<br />
att demonstrera hur nära de svenska och<br />
finska folken står varandra och att en ytterligare<br />
fördjupning av förbindelserna<br />
mellan våra länder och folk är den enda<br />
rätta vägen också i framtiden.<br />
Möte med en elefant<br />
Inför Märkesåret har en jämförande studie<br />
gjorts av finländsk och svensk kultur.<br />
Den kallas ”Om olika sätt att möta en<br />
stor elefant” och beskriver skillnaden i<br />
mentalitet när svensken och finnen möter<br />
en stor elefant. Svensken vill hjälpa elefanten,<br />
helst alla elefanter i världen. Han<br />
tillsätter kommittéer och arbetsgrupper.<br />
Elefanten erbjuds svenskt medborgarskap.<br />
En ombudsman tillsätts som ska<br />
utforma riktlinjer för att lösa elefanters<br />
problem och svårigheter. Finnen blir istället<br />
ängslig när han möter elefantens blick<br />
75