Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122

Avtäckningen av Wagnermonumentet i Berlin. Målning av Anton Werner.
sammanföll med de tre wienklassikernas,
Haydns, Mozarts och Beethovens,
entré. Ett verk som snart var välkänt var
Haydns oratorium Skapelsen. På sällskapens
s.k. välgörenhetskonserter på långfredagen
hörde man på många håll, i original
eller utökat med koraler, Pergolesis
Stabat Mater, ett verk som påträffas under
rubriken Motetto också i Gamla Karleby
i Anders Chydenius notsamling på 1770talet.
Gouterade inom vissa teatersällskap
var, om möjligheter förefanns, Mozarts
operor Don Giovanni och Trollflöjten,
som spelades i Tallinn redan i slutet av
1700-talet.
På 1800-talet var Östersjön alltjämt ett
sammanhängande musiklandskap. Ett
betydande tyskt inflytande bestod ända
till första världskriget. En av många
Östersjömusiker i mitten och slutet av
1800-talet var Heinrich Stiehl, medlem
av en känd musiksläkt i Lybeck. Efter
32
att ha verkat i Danmark och Sverige blev
han organist vid den ena av de två tyska
församlingarna i S:t Petersburg. Som den
förste framförde han här Bachs Matteuspassion,
vilket skedde i den svenska kyrkan
S:ta Katarina. På 1880-talet var han
organist i Oleviste-kyrkan i Tallinn, men
uppträdde också i Riga.
Stadsmusikväsendet upplöstes efterhand
på 1800-talet genom att näringsfrihet
infördes. Vem som helst fick nu
utöva musikeryrket, vilket på lång sikt
bidrog till uppkomsten av 1900-talets
orkesterväsen, som i stigande grad finansierades
av ”det allmänna”. Självfallet
kämpade stadsmusikanterna för sin
traditionella rätt att utöva all honorerad
musik på sitt revir, även t.ex. mellanaktsmusik
på teatrarna, i längden dock utan
framgång. En omskriven konflikt ägde
rum i Köpenhamn, där stadsmusikanten
som ett intrång upplevde, att en särskild
orkester 1843 grundades vid stadens nya