Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Gunnar Träskman<br />
Vice häradshövding, teol. dr hc Gunnar<br />
Träskman avled den 10.7.2007. Med<br />
Gunnar Träskmans frånfälle har en unik<br />
representant för det finlandssvenska kultur-<br />
och kyrkolivet gått ur tiden.<br />
Gunnar Träskman – eller GT som han<br />
också kallades – var född den 8.1.1929<br />
i Helsinge i en syskonskara av fem som<br />
nästäldsta barnet till Edvin och Alma<br />
Träskman. GT blev student från Åggelby<br />
svenska samskola vid 18 års ålder 1947,<br />
jur. kand. från Helsingfors universitet<br />
1952 och vice häradshövding 1956. Efter<br />
att ha verkat som advokat några år blev<br />
han lagfaren assessor vid domkapitlet i<br />
Borgå stift 1959, därtill kallad av dåvarande<br />
biskopen G. O. Rosenqvist.<br />
Även om fastighetsrätten var hans<br />
egentliga specialområde kom kyrkorätten<br />
att bli det område han blev mest känd<br />
för genom sin långvariga tjänstgöring vid<br />
domkapitlet, där han stannade till sin pensionering<br />
1992. Han kom att bli en av vårt<br />
lands absolut främsta experter inom kyrkojuridiken,<br />
ja i hela Norden. Hans aktiva<br />
tid som kyrkojurist sammanföll med en<br />
tid av stora förändringar i kyrkans rättsliga<br />
status och han var rätt man för denna<br />
tid i vår kyrka. Det var därför en oskattbar<br />
förmån att få lyssna till hans utläggningar<br />
vid sammanträdesbordet eller åhöra hans<br />
föreläsningar. Dessa gav en insikt i kyrkojuridiken<br />
som knappast stod att finna<br />
någon annanstans, i synnerhet som den<br />
befintliga litteraturen inom området på<br />
den tiden var ytterst sparsam.<br />
GT medverkade i ett otal kommittéer<br />
och arbetsgrupper, ofta som ordförande,<br />
och bidrog starkt till den utveckling som<br />
ägde rum i kyrkan. Om detta vittnar även<br />
158<br />
hans unika medlemskap i vår kyrkas centrala<br />
beslutande organ. Han torde som<br />
enda lekman genom tiderna ha suttit som<br />
medlem i kyrkomötet, förstärkta biskopsmötet,<br />
biskopsmötet, kyrkostyrelsen och<br />
stiftsmötet. Sin kanske främsta insats<br />
gjorde han som enda svensk medlem<br />
i revisionskommittén för kyrkolagen<br />
1980–88. Under denna tid var han även<br />
som tjänstledig från sin ordinarie tjänst<br />
anställd vid kyrkostyrelsen i dryga tre år<br />
för att på heltid arbeta för kommittén. Han<br />
kom därigenom att göra en tungt vägande<br />
insats för att skapa den nya kyrkolagen.<br />
GT var även litterärt produktiv. Han gav<br />
ut två upplagor av Lagbok för kyrkan som<br />
innehåller den viktigaste kyrkliga lagstiftningen<br />
jämte synnerligen värdefulla kommentarer.<br />
Dessa upplagor uppdaterade<br />
han kontinuerligt. Kommentarerna var<br />
en ovärderlig hjälp för kyrkoherdar och<br />
kyrkoekonomer ute i stiftet och lästes<br />
flitigt också på finskt håll. Efter sin pensionering<br />
övergick han till att medverka i<br />
utgivningen av en motsvarande kommen-