Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
likaså nya ångare ”Aallotar”, byggd 1937.<br />
I stället inköptes delvis gammalt tonnage,<br />
och namnet ”Bore II” övertogs av en<br />
dansk ångare, byggd redan 1906.<br />
Köpenhamn behöll också efter andra<br />
världskriget sin position som en ”port till<br />
Europa” för finländare, och en passagerarlinje<br />
gennom Kielkanalen till Antwerpen<br />
blev en viktig led till centrala Europa.<br />
I Holtenau vid Kielkanalen kunde man<br />
stiga av eller på båten. Under 1940-talets<br />
slut fick Finland också uppleva embryot<br />
till en kryssningstrafik på Östersjön. Det<br />
var Bore som med de gamla ångarna<br />
”Nordstjernan” och ”Kastelholm” inledde<br />
kryssningar till Stockholm, Gotland<br />
och Bornholm. Senare byggdes trafiken<br />
ut till att omfatta även Tallinn, som Reval<br />
nu kallades, och Leningrad, som efter<br />
Sovjetunionens fall 1991 skulle återta sitt<br />
gamla namn S:t Petersburg. När rederierna<br />
lyckades förhandla fram visumfria<br />
kryssningar till hamnar i det dåvarande<br />
Sovjetunionen ökade intresset markant.<br />
Större fartyg sattes in på kryssningarna<br />
tills en missriktad rysk avgiftspolitik<br />
gjorde trafiken olönsam.<br />
Sedan 1940-talets början hade Estland<br />
varit avskärmat. Med den sovjetiska ockupationen<br />
hösten 1944 gick ridån ner för<br />
gott för båttrafiken till broderlandet, beläget<br />
med dagens mått på bara ett par timmars<br />
avstånd sjövägen. Först i juli 1965<br />
öppnades linjetrafik mellan Helsingfors<br />
och Tallinn igen. Från finländsk sida var<br />
FÅA:s ss ”Wellamo” första båt på linjen,<br />
där trafiken opererades i samarbete<br />
med sovjetiska ms ”Tallinn”. Den första<br />
säsongen avslutades redan i oktober, då<br />
nästan 14 000 resenärer hade utnyttjat linjen.<br />
Priserna var höga i jämförelse med<br />
trafiken på Sverige, visum krävdes och<br />
formaliteterna var många samtidigt som<br />
58<br />
möjligheten att resa utanför Tallinn var<br />
obefintliga. Som jämförelse kan sägas<br />
att trafiksiffrorna på Helsingfors–Tallinn<br />
numera räknas i miljoner, och att det sommaren<br />
2008 fanns cirka 30 dagliga båtturer<br />
mellan de båda städerna.<br />
Olympiabåtar<br />
förebådade bildäck<br />
Till de olympiska spelen i Helsingfors<br />
sommaren 1952 levererades det första<br />
efterkrigstida finländska nybygget för<br />
passagerartrafiken, FÅA:s ss Aallotar.<br />
Fartyget följdes senare under hösten av<br />
systern ”Bore III” och året därpå av den<br />
tredje enheten i serien, Sveabolagets ss<br />
”Birger Jarl”. Som typbeteckningen ”ss”<br />
antyder var alla tre ångfartyg. Redarna<br />
var konservativa, och ansåg att endast en<br />
ångmaskin kunde garantera passagerarna<br />
en ostörd sömn. På den tiden fanns inga<br />
nattklubbar, och röksalongen stängde<br />
normalt senast vid 23-tiden. Av de tre<br />
olympiabåtarna finns i dag fortfarande en<br />
kvar i trafik, ”Birger Jarl”. Moderniserad<br />
med dieseldrift går hon under sitt gamla<br />
namn och svensk flagg som kryssningsbåt<br />
mellan Stockholm och Mariehamn.<br />
När den nordiska passfriheten infördes<br />
1954 var scenen klar för ökad trafik, nu<br />
också med tanke på bilister. Siljarederiet<br />
grundades 1957 med två gamla ångbåtar,<br />
en för passagerare och några bilar, och den<br />
andra för last. Först 1961 kunde rederiet<br />
sätta in ms Skandia, den första i Finland<br />
byggda bilfärjan, i trafik.<br />
Då hade redan Rederi Ab Wasa-Umeå i<br />
december 1958 öppnat trafik mellan Vasa<br />
och Holmsund med en ombyggd ångare,<br />
där bilar kunde köras ombord. Under våren<br />
1959 inledde ss Viking trafik mellan<br />
Korpo och Kapellskär. Detta var första