Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vågskvalp och klart vatten i den åländska ytterskärgården. (Foto: Erik Bonsdorff)<br />
vatten, vilket var och en som fiskat med<br />
nät i skärgården kan vittna om i form av<br />
nedsölade nät och minskade fångster.<br />
Övergödningen är i sig inte svår att förstå:<br />
ökad näringstillförsel leder till ökad<br />
primärproduktion och ökad produktion av<br />
exempelvis fisk, särskilt sådana arter som<br />
klarar sig väl i grumligt vatten. Eftersom<br />
Östersjön ursprungligen utgjorde ett näringsfattigt<br />
system, spelade en modest eutrofiering<br />
mindre roll (snarast en positiv<br />
effekt ur människans nyttjoperspektiv),<br />
men under senare hälften av 1900-talet<br />
4–8-faldigades näringsämnesmängderna<br />
i Östersjön, med ödesdigra följder både<br />
totalt och regionalt/lokalt. Lokalt har<br />
man kunnat stävja utvecklingen genom<br />
effektiv vattenrening (t. ex. närområdena<br />
12<br />
kring Helsingfors och Åbo), men fortfarande<br />
återstår de stora problemen: den<br />
diffusa belastningen från land från jord-<br />
och skogsbruket, via tillrinning och med<br />
luftnedfall, samt lokalt via exempelvis<br />
fiskodling. Trots politiska beslut och principiella<br />
ansatser har man inte lyckats få<br />
bukt med övergödningen, och näringsämneskoncentrationerna<br />
har fortsatt att stiga<br />
både längs våra kuster och i Östersjön<br />
som helhet. Detta medför en ökad sedimentation<br />
av organiskt (syretärande) material,<br />
och i kombination med stagnerande<br />
bottenvatten har syrebrist även längs våra<br />
kuster blivit ett årligen återkommande fenomen.<br />
Den nyländska skärgården är särskilt<br />
utsatt, och förändringen har varit dra-
Change language