Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
trar att hålla nära kontakt med kollegorna<br />
i Finland. Och självklarheten har varit<br />
lika stor från finländsk sida gentemot<br />
Sverige.<br />
På utrikespolitikens område har Sverige<br />
och Finland i det mesta samma syn. Våra<br />
länder har en lång tradition av deltagande<br />
i fredsbevarande operationer och strävan<br />
att finna lösningar på internationella konflikter.<br />
74<br />
Nordisk kraftsamling<br />
I våra länder fäster man stor vikt vid det<br />
nordiska samarbetet och Finland och Sverige<br />
är nog de länder som agerar kraftfullast<br />
för samarbetet. Det regionala samarbetet<br />
har utvidgats genom deltagande i<br />
andra regionala fora som samarbetet mellan<br />
Norden och de baltiska länderna, samarbetet<br />
mellan Östersjöstaterna (CBSS)<br />
och Barentssamarbetet. Mötena mellan<br />
de nordiska stats- och utrikesministrarna<br />
har kompletterats genom att årligen bjuda<br />
in de baltiska länderna i kretsen.<br />
Sverige är f.n. ordförande i Nordiska<br />
ministerrådet. Rubriken för detta ordförandeskap<br />
är Kraftsamling. De svenska<br />
prioriteringarna är fyra och alla börjar<br />
pedagogiskt nog med K. Konkurrenskraft<br />
– det gäller att profilera Norden som region<br />
i den hårda internationella konkurrensen;<br />
bl.a. globaliseringskonferens i<br />
Riksgränsen och steg mot bättre nordisk<br />
elmarknad. Klimat-Norden har förutsättningar<br />
att bli föregångsländer i klimatarbetet;<br />
bl.a. seminarium om vindkraft<br />
och klimatförändringens konsekvenser<br />
för skogen. Kreativitet – entreprenörskap<br />
och kreativa forskningsmiljöer kommer<br />
att uppmuntras och stödjas; bl.a. seminarium<br />
om kultur i skolan och konferens<br />
om ungas mediekonsumtion. Koordine-<br />
ring – med alla andra konstellationer (EU;<br />
Barents, Arktis, CBSS) och mellan olika<br />
delar av det nordiska samarbetet; bl.a. ny<br />
strategi för Nordiska ministerrådets samarbete<br />
med de baltiska länderna.<br />
Vi upplever något av en renässans för<br />
det nordiska samarbetet efter ett antal<br />
års EU-fokus. Nog för att vi också varit<br />
så framgångsrika och lyckats kombinera<br />
hög tillväxt med välfärdsstatens bevarande.<br />
Tidigare var det tabu att inom det<br />
nordiska samarbetet diskutera säkerhetspolitik,<br />
men det gäller inte längre. En<br />
viktig och konkret del av det nordiska<br />
samarbetet är just det försvarspolitiska<br />
samarbete som nu håller på att utvecklas<br />
i första hand mellan Finland, Norge och<br />
Sverige. Kartläggningar pågår och beslut<br />
kan väntas senare i år om olika samarbetsområden.<br />
Det innebär inte någon form av<br />
gemensamt försvar utan handlar om ett<br />
praktiskt samarbete inom områden som<br />
alla finner gynnsamma.<br />
Samsyn i EU-arbetet<br />
Finland och Sverige gick med i EU samma<br />
år (1995). I dag är vi nära samarbetspartners<br />
i EU-arbetet. Gemensamt försöker vi<br />
driva på arbetet i den s.k. Lissabon-processen,<br />
alltså att rusta för att Europa skall<br />
kunna möta den globala konkurrensen. Vi<br />
vill båda att EU skall vara öppet för länder<br />
som uppfyller EU:s krav. Vi verkar båda<br />
för frihandel. Den enda fråga där vi egentligen<br />
skiljer oss åt är jordbrukspolitiken.<br />
Vår syn är mer marknadsinriktad, men det<br />
är en principiell hållning som inte riktar<br />
sig mot Finland eller något annat land.<br />
Den svensk-finska samsynen i de flesta<br />
EU-frågor kommer att bli en god hjälp<br />
när Sverige hösten 2009 blir ordförande<br />
i EU. Vi har inspirerats mycket av det
Change language