Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
16<br />
Från miljö till hållbar<br />
utveckling<br />
Då vi talar om miljöfrågor så har den stora<br />
diskussionen och fokuseringen under de<br />
senaste 20 åren kretsat kring frågan om<br />
hur vi skall kunna uppnå ett mera miljömässigt<br />
anpassat samhälle och en hållbar<br />
utveckling. Processen kring detta nådde<br />
sin kulmen 1992 under Förenta Nationernas<br />
konferens kring miljö- och hållbar<br />
utveckling i Rio de Janeiro, Brasilien. Ett<br />
viktigt resultat av FNs miljökonferens<br />
var en ökad medvetenhet och engagemang<br />
för hållbar utveckling på lokal och<br />
regional nivå. I de flesta länder blev detta<br />
starten på det lokala Agenda 21-arbetet.<br />
Internationella uppföljningar har visat att<br />
de nordiska länderna med Sverige i spetsen<br />
har varit föregångsländer i Agenda<br />
21-arbetet och att detta arbete, processer<br />
och erfarenheter har mött stor uppskattning<br />
internationellt.<br />
Bra så men inget är konstant utan världen<br />
förändras och i en allt snabbare takt. I<br />
dag är det på inget sätt klart att de nordiska<br />
länderna är de automatiska föregångarländerna.<br />
Globalt sett är inte minst Asien<br />
extremt aktiv och inom Östersjöområdet<br />
anammar de baltiska länderna allt mera<br />
innovationer och jobbar aktivt på att inte<br />
bara komma fast de nordiska länderna<br />
utan även gå förbi! Detta är resultat såväl<br />
av egna intressen och strävan att utveckla<br />
respektive länder som av samarbete mellan<br />
länderna och kommuner och städer i<br />
Östersjöområdet.<br />
Förändringar<br />
i Östersjöområdet<br />
Om vi vill finna orsaker till förändringar<br />
så finner vi relativt enkelt förklaringar i<br />
hur man arbetar och samarbetar. Östersjöområdet<br />
har sedan slutet på det kalla<br />
kriget och nedmonteringen av Berlinmuren<br />
upplevt ett uppsving i samarbete och<br />
ömsesidigt beroende som på ett grundläggande<br />
sätt har förändrat Östersjöområdet.<br />
En maktpolitisk tudelning har blivit ersatt<br />
av ett stort antal aktörer och organisationer<br />
som mera eller mindre fritt agerar och<br />
påverkar utvecklingen i Östersjöområdet.<br />
Antalet organisationer på olika nivåer i<br />
samhället är stort och konkurrensen om<br />
utrymme och inflytande är stor. Förståelsen<br />
och kunskapen om Östersjöområdet<br />
som de olika länderna, kulturer och<br />
traditioner har på en kort tid ökat enormt<br />
vilket medför många positiva effekter.<br />
Östersjöområdet har även sakta börjat<br />
agera som en enhetlig region. Det är ur<br />
ett utvecklings- och politiskt perspektiv<br />
intressant att följa med hur utvecklingen<br />
av Östersjöområdet tar sig uttryck och hur<br />
stor mångfald det finns av organisationer<br />
och institutioner som agerar i området.<br />
Många av dessa organisationer och institutioner<br />
har miljöproblem som centrala<br />
frågor på agendan. Bilden nedan beskriver<br />
i stort hur utvecklingen har gått från<br />
en politisk tudelning till en mångfald av<br />
autonoma aktörer. Tillika som en förändring<br />
har ägt rum så finns det delar som har<br />
bibehållits.<br />
Dels har vissa av de gamla institutionerna<br />
som byggdes upp under tiden före<br />
1990-talet överlevt till stora delar. Det<br />
speciella är att dessa överstatliga institutioner<br />
mellan det forna öst samt Norden<br />
och väst överlevt i synnerhet på miljöpolitikens<br />
område. HELCOM (Helsingfors<br />
kommission för skydd av den marina miljön<br />
i Östersjön) är kanske starkare i dag än<br />
någonsin tidigare, likaså gav det Nordiska<br />
miljöpolitiska samarbetet en trygg rygg-
Change language