Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern Årgång 122

Också vid södra Östersjön kunde isen ibland bli besvärlig. Här bryter sig finländska ”Oihonna”,
byggd 1898, in till Stettin 1922.
Biljetterna indelades i åtta prisklasser,
och skild taxa fanns för medföljande vagnar
och hundar. Så här fortsatte August
Schauman:
”ʼStorfurstenʼ anlände första gången till
Helsingfors i medlet av maj (den 19) 1837.
Jag glömmer ej den dagen. Hela staden
strömmade till stranden för att möta och
se den efterlängtade båten, som var byggd
i London. Huru den begapades, huru den
beundrades, vilken stolthet och vilka förväntningar
den väckte! Kaptenen – en
sträv sjömansbuss av den gamla sorten,
vid namn Palén – där uppe på hjulhusen
och kommandobryggan med sin mässingsropare
i handen, två engelska maskinister i
vita skinntygskläder, det märkvärdigt konstiga
maskineriet, de eleganta salongerna
– allt, allt var nytt och underbart.
- - -
Lustfärder arrangerades att börja med
till närliggande skärgårdstrakter, och
sedan, den ena gången efter den andra,
till Reval. Dessa revalska lustfärder hade
alltid att räkna på deltagare så många
fartyget kunde inrymma. På en sådan fick
också jag, jämte vår övriga familj, vara
med. Man avreste från Helsingfors på
morgonen, hade en vidpass sju (!) timmars
resa under frisk sjögång och svår
sjösjuka, rusade därpå halvyr hela eftermiddagen
omkring för att se allt vad Reval
hade märkvärdigt; kyrkorna, Narvafältherren
hertig de Croyʼs förstenade lik,
domen, Katharinenthal (Kadriorg) o.s.v.
och var sedan färdig att tidigt följande
morgon under ny sjögång och ny sjösjuka
anträda återfärden till Helsingfors, dit
man också lyckligen framkom. Lidit hade
man under hela färden mera än njutit,
men man hade dock sett Reval och framför
allt – man hade gjort en ångbåtsresa,
och man var segersäll och nöjd”.
51